Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Arbetet undersöker fÀltet bedömning i digitala medier. Syftet Àr att belysa processen och öka förstÄelsen vid digitala bildarbeten och bedömning av bildarbetet och den fÀrdiga produkten ur ett didaktiskt perspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hermeneutik eftersom jag inte söker nÄgon absolut sanning utan mer en ökad förstÄelse för den digitala processen och bedömningen vid digitalt bildarbete. Mitt underlag Àr empiriskt men sjÀlva bedömningen med betygsÀttning Àr myndighetsutövning.Undersökningen Àr gjord med studenter pÄ lÀrarprogrammet och under momentet ?digitala tekniker? i lÀrarutbildningen.

MÄngfald Àr begrepp som anvÀnds ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska mÄlsÀttningar finns inga direkta direktiv pÄ hur mÄngfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstÄ hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstÄr och implementerar mÄngfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks dÄ skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera vÀrden och förhÄllningssÀtt till andra. För att erhÄlla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mÄngfaldsarbete pÄ skolor deltar Àven chefen för Resurscentrum för mÄngfaldens skola samt ansvarig pÄ Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Uppsatsen Àr en litterÀr studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrÄn ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis ocksÄ upp hur tematiken gestaltas ur en berÀttarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrÄn en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.    En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Studien fokuserar pÄ utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet Àr att undersöka hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtalet, nÀr det gÀller samtalets demokratiska lÀrandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkÀter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av förÀldrar och lÀrare. En genomgÄng av styrdokumentens olika krav och mÄl visar att demokrati, kommunikation och lÀrande Àr sÀrskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste Ären (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och ÄtgÀrdsförslagen. DÀrtill hur sprÄkbruket ser ut i dessa och om det gÄr att skönja nÄgon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehÄllsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Denna studie Àr en undersökning av sprÄket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhÄllandet mellan detta sprÄk och feministiska respektive patriarkala förestÀllningar och vÀrderingar. Undersökningen bygger pÄ samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sÀtter jag in de analyser som vÀxer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt stÀller dem i relation till en nyare, för Àmnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa sprÄket i hög utstrÀckning handlar om att benÀmna sina egna upplevelser, snarare Àn att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mÄngfald av perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framtrÀder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero pÄ den normativa effekt som skrivet material frÄn traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.