Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syftet med denna studie har varit att beskriva och kritiskt granska kriterierna för förskolans möjlighet att fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilka kriterier som gÀller för att förskolan ska kunna fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd, hur budgeten för förskolans möjlighet till resurstilldelning ser ut samt vad begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? innebÀr för vÄra informanter. Vi har gjort litteraturstudier dÀr vi bland annat studerat specialpedagogiken ur ett historiskt perspektiv, begreppen specialpedagogik, normalitet, integrering, ?en skola för alla? samt utfört intervjuer i en kommun i Norrbotten.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur elever i skolÄr 2 upplever lÀslÀxan, det vill sÀga lÀsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. HÀr betonar vi sÀrskilt sprÄkets och kommunikationens betydelse. DÀrefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp Àmnet om hur barn lÀr sig lÀsa. LÀsinlÀrning, förförstÄelse, minne och motivation Àr centrala begrepp inom detta omrÄde.GenomgÄende i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den syn pÄ kunskap som förmedlas i lÀroböcker samt att diskutera denna syn utifrÄn hur lÀrare ser pÄ sin anvÀndning av lÀromedel. Studien görs som en jÀmförande kvalitativ undersökning av sex lÀroböcker frÄn tvÄ skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som om lÀroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse lÀroboken har för lÀrarnas arbete och om det gÄr att se nÄgon övergripande förÀndring i attityd till lÀroböcker. Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt genomförs en textanalys samt en enkÀtstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras bÄde tilltal och beskrivningar, innehÄll och teman samt vÀrderingar och attityder.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter frÄn andra kulturer. Fokus lÄg pÄ att undersöka de svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstÄnd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sÄrbarhetsfaktorer stÀller krav pÄ terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Data analyserades tematiskt utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.

Om sÀttet att tillhopa gÄ av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna förestÀllningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om pÄ vilket sÀtt de framkomna förestÀllningarna medverkar till att frÀmja sociala strukturer och maktförhÄllanden i samhÀllet. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hÄllning. TvÄ grundlÀggande utgÄngspunkter i denna sprÄk- och verklighetssyn Àr att det rÄder ett orubbligt samband mellan sprÄk och samhÀlle och att mÀnniskan konstruerar verklighet med hjÀlp av sprÄket. Vid upprepad nÀrlÀsning av texten har fem olika mönster, eller idévÀrldar, identifierats som dominanta: förestÀllningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen Àr sanktionerad av Gud, idéströmningar frÄn antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och kÀnslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet har vÀxt i samband med den alltmer framtrÀdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna pÄ webbplatserna producerar berör oundvikligen mÄnga mÀnniskors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de dÀr rasisterna" i en bekvÀm distansering, och mindre arbete görs för att förstÄ webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhÀllet. Denna studie undersökte under en 3 mÄnaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev pÄ dessa. Empirin analyserades utifrÄn teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade pÄ hur rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande förestÀllningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning pÄvisat hos annan media.

Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands.BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den processdÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer ÄsidosÀtter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förvÀntningar hos expatriater ochrepatriater pÄ SKF Göteborg.