Det finns olika tekniker för att lÀra sig fÄ klardrömmar. Man kan gÄ frÄn vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten nÀr man Àr i drömmen. Ytterligare en metod Àr att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jÀmfördes effektiviteten i att fÄ klardrömmar mellan kritiskt reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Uppsatsen utgÄr frÄn en, av mig genomförd, utvÀrdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för lÄngtidsarbetslösa. Relationen mellan coach och arbetslös klient visade sig ur mÄnga avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begrÀnsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde sÄledes att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus pÄ relationen mellan coach och klient.Syftet med uppsatsen Àr: att med utgÄngspunkt i en genomförd utvÀrdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för lÄngtidsarbetslösa, kritiskt granska ett coachingförfarande med avseende pÄ coachklientrelationens pÄverkan pÄ klientens lÀrande.Mats Alvessons kritiska teori har anvÀnds som metodologisk utgÄngspunkt och utifrÄn det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som anvÀnts som frÀmsta analysredskap. Analysen har gjorts frÀmst pÄ de intervjuer som genomfördes med coacherna under utvÀrderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojÀmlikheter i vissa fall uppkommit mellan coach och klient.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Handboken för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal Àr ett webbbaserat hjÀlpmedel för att sjukvÄrdspersonal lÀtt ska ha tillgÄng till uppdaterad kunskap som bygger pÄ vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvÄrd som anges i Handboken för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr bÄde en kvalitativ och en kvantitativ ansats anvÀnts, vilket benÀmns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Riktlinjerna för hur munvÄrd bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhÄlan och behandling av uttorkad munslehinna.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

I den hÀr uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhÄller sig dessa kvinnor till traditionella förestÀllningar om moderskap och hur inverkar detta pÄ jÀmlikheten mellan kvinnor och mÀn? Analysen Àr gjord utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhÄllningsÀtt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap Àr förknippat med. Materialet bestÄr av Ätta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i Äldern 26-34 Är. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Internet som undervisningsmetod medför bÄde för- och nackdelar. Eleverna fÄr arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lÀr sig att behÀrska ett kritiskt förhÄllningssÀtt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet Àn vad lÀrarna har vilket leder till att eleverna lÀr lÀraren. Vid anvÀndande av internet som undervisningsmetod krÀvs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt, vilket inte alltid sker dÄ eleven lÀr lÀraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslÀrares anvÀndning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.