Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur.

Vi gör i vår uppsats en samläsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgå från ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frågar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi är intresserade av att söka förändring i diskursen och avgränsar oss därför genom att närläsa två offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr från 1986 och en SOU-rapport från 2004. Vi kommer i vår studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, där genus och sexualitet inledningsvis står i fokus, men som senare lämnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Uppsatsens syfte är att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme påverkas av att de är kvinnor. Och om så är, hur de då handskas med denna påverkan. Undersökningen är en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys använts. Som utgångspunkt för temana har organisations- och genusteorier använts.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet.

Syftet med studien har varit att skapa förståelse för sambandet mellan tillit och en ledningsgrupps förmåga att formulera mål och strategier vid coopetition. Studien har vidare syftat till att undersöka sambandet mellan utformningen av ett balanserat styrkort och tilliten. Studien har även syftat till att skapa förståelse för hur och om ett balanserat styrkort kan påverka förmågan hos en ledningsgrupp, i ett företag som präglas av coopetition, att formulera mål och strategier. Studien har genomförts som en interaktiv och aktörsorienterad fallstudie av ett företag som genomgått en fusionsprocess. Studiens resultat har analyserats genom att pröva fem teser som utvecklats ur studiens teoretiska referensram.

Abstract Arbetets art: C-uppsats i barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal:40 Titel: Pedagogers syn på vilket stöd som ges barn med DAMP i förskolan. Författare: Malin Persson och Malin Rosquist Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum 2005-12-15 Bakgrund: Vi har utgått från Gillbergs teori om DAMP samt Freltoftes och Juuls teorier om vilket stöd man som pedagog kan ge barn med DAMP. Debatten angående diagnostisering eller ej mellan forskarna Gillberg och Kärfve tas även upp. Syfte: Syftet med vår undersökning är att komma till insikt om det finns likheter och/eller skillnader mellan ett låginkomst område och ett höginkomstområde i Malmö gälland pedagogers syn på stöd som ges barn med DAMP i förskolan.

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare.

I Sverige måste samrådsmöten hållas enligt lag i utvecklingen av planer såsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Förhållningssätt till medborgardialog och sättet att arbeta på varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns några särskilda villkor för den metod som ska användas när det gäller samråd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats är att studera attityder och praxis gällande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hållbar utveckling som främsta mål. Frågor som besvaras i detta arbete är hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhållningssätt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som användes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och två kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, där stora frågor har tagits upp, och medborgarna inte varit särskilt inblandade. Istället har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.