Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa?Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion.

I läroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det är också viktigt med tanke på det mediasamhälle vi lever i idag. Att använda film i undervisningen är också ett sätt att närma sig elevernas kultur och det som ligger dem nära. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs på ett annat sätt än när det gäller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp på ett mer seriöst sätt och undervisningen är mer genomarbetad.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?Säg att du älskar mig? som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att få svar på syftet har kritisk retorikanalys använts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem är den tänkta målgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och känner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? Huvudfrågorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt på identifikation respektive åtskillnad?Studien har använt sig av teorier som identifikation och etos.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn på språk och kunskap, som ligger bakom det sätt på vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna återvinna dem. Jag följer en tradition från Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till våra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gällande att all kunskap är möjlig att fånga med ett exakt språk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtänkande..