På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en grupp lärare arbetar med källkritik för internet i skolan, hur en grupp elever använder sig av internet i skolarbetet, samt om eleverna tror på det som sägs och skrivs och kan kritiskt granska de fakta de hittar. Detta har jag undersökt genom att intervjua en grupp elever i årskurs 4 till 6 samt deras lärare på en skola i Piteå kommun. Jag har intervjuat lärarna och eleverna kring deras uppfattningar om undervisningen kring källkritik. Slutsatsen jag kom fram till visar att källkritik för internet inte är ett prioriterat undervisningsområde utan mer ett bihang. Även internetanvändandet i allmänhet är ett eftersatt område.

Människor som på grund av ett funktionshinder, som t ex synskadade, varit utestängda från information och tjänster, har genom Internet fått nya fantastiska möjligheter. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, klarar man nu självständigt via webben. Eftersom det mesta av innehållet på webben skapas med författarverktyg, spelar dessa verktyg en kritisk roll för att försäkra att innehållet på webben är tillgängligt för alla. Problemet idag är att detta inte är fallet. Vi har gjort en fallstudie för att undersöka hur ett valt författarverktyg stödjer produktionen av tillgängliga webbsidor för synskadade.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper.Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys.Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

The object for this study is a company developing and manufacturing vehicles for heavy transportation. The company distributes their products on a global market. Therefore the company is required to have efficient internal production development processes in order to successfully beat the competition. The purpose of this master thesis is to study how this particular company intends to implement their standardized theoretical product development process within their organization and how well it is done. We intend to identify and specify if the process has any unexploited capacity.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av segmentering av fyrtiotalister för att därmed kritiskt granska nyttan med segmentering i allmänhet. För att undersöka hur segmentering fungerar i praktiken använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Därefter har vi granskat segmentering med hjälp av kvalitativa undersökningar. I empiri kapitlet presenterar vi våra intervjuer följd av analys och slutsats. Det är ingen självklarhet att en systematisk och djupgående segmentering varken är eller ses som lönsam.

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.

This essay is about a debate concerning the magazine Axess, feminism and antifeminism - in relation to a issue of Axess called To a new feminism. The theoretical foundation of this essay is Pierre Bourdieu and his field theories. The battles taking place in this particular field concerns the positioning of feminism and antifeminism in the way we culturally interpret these in our society. The essay shows that the magazine Axess (at least in the first edition of 2012) links feminism with a very prominent symbolic capital in a culture context. This discussion can at times seem confusing, and this is probably due to the fact that Bourdieus symbolic capital can be a very abstract concept. The journalist and author Maria Sveland writes about the development of a culture moving towards accepting antifeminism (and also xenophobia). She expresses the opinion that this, to a high degree, is due to actors in the culture domain with a big amount of trust in the public eye has moved towards expressing anti-feministic (and xenophobic) views.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Vår studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmänhet. Vi har även valt att belysa några förskolebarns tankar kring detta ämne. Vårt arbete kännetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vårt resultat utifrån ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. Vår studie inleds med en litteraturgenomgång som ligger som grund för vårt arbete. Vi har valt att använda intervjuer och observationer som metod i vår kvalitativa studie.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.