Sök:

Sökresultat:

2069 Uppsatser om Kritik frćn revisorer - Sida 62 av 138

Handel som vapen mot fattigdom : Är Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?

Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.

Sounds of our lives : Buller i klassrummet utifrÄn bildlÀrarens perspektiv

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Kund eller patient? ? Till kritik mot en marknadsanpassning av patientbemötandet

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.

Redovisningskonsulter - hur pÄverkas de av regelförenklingar inom redovisning och revision?

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att behandla det pÄgÄende förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta pÄverkar redovisningskonsulter pÄ den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet anvÀnt en abduktiv ansats för att nÄ vÄra slutsatser. LitteraturgenomgÄng: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gÄtt till, alternativt föreslÄs gÄ till, Àr utgÄngspunkten för uppsatsen.

Likriktat = Lekriktat? : en studie av lekplatser och lekredskap, deras lekvÀrden och utvecklingsmöjligheter ur ett landskapsarkitektperspektiv

Uppsatsen behandlar utseendet och anvÀndningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt anvÀnds. Arbetets mÄl Àr att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap pÄ ett mer mÄngsidigt och kreativt sÀtt Àn vad som görs idag. Syftet med arbetet Àr att föreslÄ strategier för hur lekredskap kan förbÀttras sÄ att lekplatser ska bli sÄ attraktiva som möjligt för barn och deras familjer. Arbetet utgÄr ifrÄn att lek Àr viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat pÄ litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek pÄ offentliga lekplatser med avseende till lekvÀrde och lekbehov förs med hÀnvisning till litteraturstudier. SÀkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges sÀrskilt utrymme för att pÄvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört pÄ lekplatser och lekredskap.

Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lÀrande - en studie genomförd pÄ tre grundskoleenheter

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

Voice i teori och praktik. Ett fallstudium av Reinfeldt som politisk brÄkstake

Demokrati Àr en grundsten i vÄrt politiska samhÀlle och med detta tillkommer ettkrav pÄ ett visst mÄtt av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt stÀllningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, Àr nÄgot viktigt och vÀrdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och pÄverka partiets politiska produkt. Dock Àr det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjÀlp aven fallstudie pÄ Fredrik Reinfeldts anvÀndande av voice under sina Är sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice Àr ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerrÀcker detta utan det Àr Àven ett fall om att inte vara fel person med fel Äsikter vidfel tillfÀlle, nÄgot som Reinfeldt utmÄlades att vara..

Bankernas styrning mot kvalitet i placeringsrÄdgivningen till privatkunder

De senaste Ärens massmediala kritik mot bankernas placeringsrÄdgivning har tillsammans med ökande kundklagomÄl fÄtt lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra grÀnserna för bankernas ansvar, ska införas under Är 2004. Finansinspektionen började emellertid stÀlla krav pÄ dokumentation och licensiering redan under Är 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rÄdgivningen mot en för dem önskvÀrd kvalitetsnivÄ, vilket pÄ grund av reglerna ocksÄ mÄste innefatta uppfyllandet av samhÀllets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrÄdgivningen till privatkunder Àr utformad för att sÀkerstÀlla tjÀnstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tanken att bankerna frÄn central nivÄ försöker att styra den konkreta rÄdgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att pÄverka kvaliteten.

KommunistJesus och VarumÀrke : Talet om Che Guevara

?Hasta la victoria siempre?, som betyder nÄgot i stil med ?lÀnge leve segern? associeras oftast med Che Guevara. Det gÄr inte att förneka att det rÄder en mystik kring den revolutionÀra mannen. Om det Àr nÄgon mÀnniska i modern tid som har uppfattas som en legend Àr det Che Guevara. En man som för mÄnga Àr nÄgon att se upp till, en kÀmpe som inte gav efter oavsett hur mycket motvind han hade.

Terroristattacker och krig i pressen

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Riksintressen för kulturmiljövÄrden : En fallstudie av Stockholm Waterfront

Denna uppsats har skrivits under vÄrterminen 2011 och behandlar de riksintressen för kulturmiljövÄrden som finns i Sverige, med en fallstudie som analyserar processerna rörande det omdiskuterade hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för vad kulturmiljöns riksintressen innebÀr, vilket skydd de har och hur dessa pÄverkar omgivningen nÀr förÀndringar sker.Planer pÄ ett centralt belÀget kongresscenter i Stockholm har funnits sedan 1990-talet, men det var Är 2000 som processen drog igÄng pÄ allvar. Flera förslag har tagits fram under Ärens lopp, men ekonomiska besvÀr har satt stopp tvÄ gÄnger om innan Projekt Klara, som var arbetsnamnet för det nu fÀrdigstÀllda Stockholm Waterfront, kom att bli verklighet. Projektet har dock fÄtt utstÄ hÄrd kritik dÄ det frÄn vissa hÄll menas att byggnaderna inkrÀktar pÄ det riksintresse som Stockholms innerstad med DjurgÄrden utgör, och stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har delvis pÄ grund av detta blivit mer aktiv Àn tidigare. Den kanske viktigaste frÄgan har visat sig vara huruvida nybygget utgör en pÄtaglig skada pÄ riksintresset, vilket inte har varit lÀtt att avgöra dÄ det Àr ett subjektivt Àmne. .

Men hur skriver jag? : Analys av novellen ?NĂ€r hedningen kom till byn?.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterÀra sprÄk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ?NÀr hedningen kom till byn?.Undersökningen bestÄr av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrlÀndsk litteratur och skrÀcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik pÄ novellen.Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag anvÀnt eller inte anvÀnt mig av respektive genres olika sÀrdrag och markörer samt hur min text förhÄller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter.Mina slutsatser Àr att genrebestÀmningen av novellen Àr beroende av med vilken blick man vÀljer att lÀsa texten. Jag upptÀckte ocksÄ att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen sÀrprÀgel och ton samt sÀtt att framstÀlla en text..

Elevers syn pÄ dagens betygssÀttning (A till F) : En undersökning om elevers perspektiv pÄ rÀttvisa betyg och likvÀrdig bedömning

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 ser pÄ betyg och vÄrt nuvarande betygssystem, och ta reda pÄ vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsÀttning och om de anser att de kan rÀkna med att fÄ en rÀttvis och likvÀrdig betygssÀttning. Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. EnkÀtundersökningen innehÄller frÄgor som behandlar vÄrt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet.

Gamification inom hÀlsa : Inriktning pa? sjukgymnastik/ fysioterapeut kontexten 

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

NÀr olika virke förvÀntas bli samma möbel - NÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->