Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

Uppsatsens syfte är att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anställd i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vänsterrörelser där man arbetar utifrån en långtgående kritik av olika systemorättvisor. Frågeställningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstånd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motståndet blir, hur socialarbetare förhåller sig till den eventuella konflikt som detta motstånd leder till och hur det påverkar identitet/självbild att vara i motståndsposition. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett maktperspektiv på motstånd med hjälp av teorier om identitet kopplat till motståndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhället. Resultatet är att personer som är aktiva inom en utomparlamentarisk vänsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvägningar kring vilka motståndshandlingar de utför, och hur mycket de berättar på sitt arbete om sin politiska aktivism..

Syfte: Syftet är att undersöka hur redovisningsreglerna gällande konsolidering av SPE ser ut i de av FASB/EITF och IASB utformade regelverken samt om det finns några skillnader mellan dem. Syftet är också att undersöka om eventuella skillnader kan förklaras med hjälp av olika företagsteorier. Metod: Vi har gjort en deskriptiv studie som varken är deduktiv eller induktiv. Perspektivet är makroinriktat, dvs. vi har utgått ifrån fasta förhållanden i hur regelsystemen är uppbyggda och inte granskat företags användning av reglerna.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att människor är rationella och riskaverta. En investerare bör därför diversifiera sin portfölj till att även inkludera tillgångar på den internationella finansiella marknaden. Detta innebär att dagens svenska investerare behöver läsa finansiell information på ett andraspråk, vanligtvis på engelska. Då tidigare studier inom beteendefinansiering visar på samband mellan språk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande påverkas av om information läses på svenska (modersmål för svenska investerare) respektive engelska (andraspråk). Detta sker genom en enkätundersökning bland anställda på fyra svenska banker.

Bonus har under våren 2009 varit ett starkt kritiserat ämne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstått från bonus i denrådande lågkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade ämnet bonus som ensymbol där vi söker förståelse för laddningen ordet bonus har fått. För att komma så näraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie på två företag somanvänder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmänhet utan ämnar inge förståelse för specifika situationer.Förhållandet kring varje företag är unikt och måste då också behandlas därefter, studienkommer därför visa hur det kan vara inte hur det är.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan låta dig tadel av vår tolkning av ordet bonus.

Miljö och socialt ansvar får en allt större betydelse i det globala samhället och detta har gjort att mängden publik hållbarhetsinformation har ökat de senaste åren. Hållbarhetsredovisningar är inte lika användbara när analyser och utvärderingar av hållbarhetsprestanda ska göras, som årsredovisningar är när företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte någon nationell bestämmelse för hur hållbarhetsredovisningar ska upprättas och detta gör att det blir svårt för intressenter att utvärdera och jämföra. Syftet med studien är att studera jämförbarheten mellan svenska externa hållbarhetsredovisningar som är frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som påverkar jämförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen på jämförbarhet identifieras.

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

Sverige har under många år varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svårigheter och problem under åren och år 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik såsom att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsämnet anser att handlingsplanen inte är tillräcklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

Syftet med det här examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sätta mig i kontext till hur fans framställs i film och TV och ge en mer mänsklig och underhållande bild av analysen. Det teoretiska perspektiv som arbetet utgått från är Cultural Studies där mediepubliken ses som aktiv med förmågan att vara kritisk. För att samla in data användes netnografi som metod, det vill säga etnografiska studier på Internet. Förutom observationer utfördes även intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) åtta punkter med Raskins (1998) fem parametrar. Resultaten av studien visar att fanidentiteten är komplex och att det inte går att ge ett enhetligt svar på frågan vad ett fan är. Även om en del akademiker starkt framhäver fandoms positiva sidor är det ändå problematiskt då även det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in.

SammanfattningSkolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

Uppsatsen berör implementeringen av mänskliga rättigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlängningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien är att påvisa hur de mänskliga rättigheterna framstår i praktiken genom att se på hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av två svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur på statsansvar och principen om non-refoulement, för att påvisa hur mänskliga rättigheter verkställs i praktiken.Resultatet presenteras utifrån den kritik den svenska staten fått gällande dessa båda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet då den svenska staten erkänt sitt misstag men av intresse är att uppsatsen påvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mänskliga rättigheterna och i förlängningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte ges något direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

Den svenska välfärden förknippas ofta med en väl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har välfärdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat på att det stöd och den trygghet som systemet förväntas tillhandahålla, inte är tillräckligt. Företrädare från frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren från Riksförbundet barnens rätt i samhället, Göran Harnesk, anser att välfärden är under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istället läggs på frivilliga organisationer. Den svenska regeringen är en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess människosyn: ?Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra./../Frihet, jämlikhet och solidaritet är värdeord som ytterst handlar om den enskilda människans liv.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.