BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och mĂ„nga frĂ„gor har vĂ€ckts.SYFTE: Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag.FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag vĂ€ljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssĂ€tt?Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag?Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnĂ„ matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehĂ„lls denna relation?METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört tvĂ„ intervjuer pĂ„ ett bemanningsföretag och dĂ€refter intervjuer med fem av deras kundföretag.HUVUDRESULTAT: Vi har i vĂ„r studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ?arbetshungriga? och det tilltalar kunderna.

Den övergripande frÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vÀnsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan Är 1998 och Är 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast Àr kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framstÀller socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall dÀr det framkommer argument för socialdemokraternas feminism Àr argumenten dubbelbottnade och innehÄller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen pÄ en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förÀndra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna sjÀlva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vÀnsterns feminism och det fanns mycket fÄ argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vÀnsterns feminism och vÀnstern lyckades vÀl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

Sverige framstÄr ofta i samhÀllsdebatten som ett byrÄkratiskt land med mÄnga och komplicerade regler som sÀtter kÀppar i hjulen för företag. I rapporter frÄn nÀringslivsorganisationer och pÄ debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige Àr ett land med relativt enkla regler och liten byrÄkrati. VÄr uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byrÄkrati och regler.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fÄtt kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förstÄelse av processen. Forskning behöver fokusera pÄ den komplexitet som rekryteringsprocessen innebÀr. Det finns Àven en brist pÄ akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har dÀrför valt att göra en studie inom detta omrÄde. AnstÀllningsintervjun Àr ett av de vanligaste tillvÀgagÄngssÀtten för att bedöma i en rekrytering.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgĂ€ngligheten för Ă€ldre i Galgamarken, ett omrĂ„de som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Ă€r mycket aktuellt med en befolkning vars andel Ă€ldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sĂ„ ska svenska myndigheter planera för samhĂ€llets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgĂ€nglighet gĂ„s igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pĂ„ hur lösningarna kan utformas. Genom anvĂ€ndning av strĂ„kstrategi sĂ„ identifieras strĂ„k med sĂ€rskilt behov av Ă„tgĂ€rder. ÅtgĂ€rdas de utvalda strĂ„ken sĂ„ kommer den generella tillgĂ€ngligheten öka pĂ„ Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att pÄverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HÄkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lÄng tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, dÄ mÄnga anser att de inte förbÀttrar redovisningen. Trots den stora kritiken pÄ förslagen till leasegivares redovisning, har vÀldigt fÄ studier genomförts pÄ leasegivare.Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur leasegivande företag kommer att pÄverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebÀr att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en SmÄ-N-studie, vilket innebÀr att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka lĂ€rarnas uppfattningar kring en likvĂ€rdig bedömning och betygssĂ€ttning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus lĂ€ggs pĂ„ implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvĂ€rdighetskraven inte upprĂ€tthĂ„lls pĂ„ skolorna vilket Ă€r ett problem. Ämnet Ă€r av stor relevans dĂ„ lĂ€rarens betygssĂ€ttning har en stor pĂ„verkan i elevernas framtida liv. LĂ€rarnas vĂ€g till bedömning av elevers kunskaper innebĂ€r att de Ă€r kvalificerade och införstĂ„dda med kunskapskraven.

I en tid dÀr hÄllbar utveckling nÄtt stor genomslagskraft vÀrlden över samtidigt som en allt större kritik vÀxt fram mot hÄllbarhetsbegreppets potential har syftet med den hÀr uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet Àr vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hÄllbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmÀn definition som Àr svÄr att ifrÄgasÀtta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har Norra DjurgÄrdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjÀnstemÀn pÄ Stockholms stad, byggherrar och boende i omrÄdet. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra DjurgÄrdsstaden bÄde kunnat bekrÀfta och utmana kritiken mot hÄllbarhetsbegreppet.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

Bakgrund:Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförÀndringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en kÀnsla av osÀkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrÀttavisanden. Detta kan relateras till dÄlig kunskap hos bÄde patient och sjuksköterska men Àven till brist pÄ tid. För att en livsstilsförÀndring skall kunna ske Àr motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförÀndringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som anvÀnts Àr Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.

Uppsatsens syfte Ă€r att söka fram vanligt förekommande islamofobiska Ă„sikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara anvĂ€ndbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att anvĂ€nda textanalys som metod. UtifrĂ„n artikeln Muslimerna Ă€r vĂ„rt största utlĂ€ndska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hĂ€mtat de islamofobiska Ă„sikterna dĂ„ det finns goda skĂ€l att anta att artikeln ger röst Ă„t de mest vanliga frĂ€mlingsfientliga Ă„sikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka pĂ„ Internet. Det rör sig frĂ€mst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvĂ€llstidningarna.

Under de senaste Ären har marknaden för svenskarnas olika sparandeformer förÀndrats. För bara nÄgra Är sedan hade storbankerna oligopol pÄ marknaden, med mÄnga trofasta kunder som varken ifrÄgasatte bankens avgifter eller rÄdgivning styrde de marknaden efter sina egna villkor. Nya aktörer har funnit en lucka in pÄ marknaden som dÀrmed har gÄtt mot en allt friare konkurrens. Stark kritik har riktats mot bankernas höga avgifter och deras begrÀnsade utbud. De nya aktörerna som bland annat bestÄr av InternetmÀklare och fristÄende rÄdgivare erbjuder kunderna ett större utbud till en lÀgre avgift.

Borde det inte, med tanke pÄ det omfattande datoranvÀndandet i samhÀllet idag vara en sjÀlvklarhet att man Àven i undervisningen anvÀnder sig av datorn? Vad Àr det som ligger bakom den skepticism mÄnga lÀrare kÀnner inför att anvÀnda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lÀgre Äldrarna?I syfte att ta reda pÄ hur en lÀrares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhÄllningssÀttet, avgör vilken metod som praktiseras i lÀs- och skrivinlÀrningen har jag intervjuat nÄgra lÀrare som undervisar i de lÀgre Äldrarna. Jag har ocksÄ haft som mÄl att undersöka vilka konsekvenser datoranvÀndning i undervisningen medför bÄde för lÀrare och för elever och dÄ tittat nÀrmare pÄ speciellt en metod som förutsÀtter datoranvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen.NÀr Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till lÀsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva pÄ tangentbord istÀllet för att anvÀnda penna de tre första skolÄren upplever lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen bÄde kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre Ären visar de upp bÀttre resultat Àn övriga elever nÀr det gÀller handstil och rÀttstavning i nationella test i Är fyra.Trenden att lÄta eleverna skriva sig till lÀsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte lÄta oss inspireras och föra över den till vÄra svenska skolor? Den hÀr uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket pÄ det dels i form av pedagogiska förtjÀnster men ocksÄ nÀr det gÀller att hÄlla skolan ajour med tidsandan..

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault?s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control.