Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att pÄverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HÄkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lÄng tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, dÄ mÄnga anser att de inte förbÀttrar redovisningen. Trots den stora kritiken pÄ förslagen till leasegivares redovisning, har vÀldigt fÄ studier genomförts pÄ leasegivare.Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur leasegivande företag kommer att pÄverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebÀr att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en SmÄ-N-studie, vilket innebÀr att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka lĂ€rarnas uppfattningar kring en likvĂ€rdig bedömning och betygssĂ€ttning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus lĂ€ggs pĂ„ implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvĂ€rdighetskraven inte upprĂ€tthĂ„lls pĂ„ skolorna vilket Ă€r ett problem. Ämnet Ă€r av stor relevans dĂ„ lĂ€rarens betygssĂ€ttning har en stor pĂ„verkan i elevernas framtida liv. LĂ€rarnas vĂ€g till bedömning av elevers kunskaper innebĂ€r att de Ă€r kvalificerade och införstĂ„dda med kunskapskraven.

I en tid dÀr hÄllbar utveckling nÄtt stor genomslagskraft vÀrlden över samtidigt som en allt större kritik vÀxt fram mot hÄllbarhetsbegreppets potential har syftet med den hÀr uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet Àr vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hÄllbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmÀn definition som Àr svÄr att ifrÄgasÀtta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har Norra DjurgÄrdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjÀnstemÀn pÄ Stockholms stad, byggherrar och boende i omrÄdet. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra DjurgÄrdsstaden bÄde kunnat bekrÀfta och utmana kritiken mot hÄllbarhetsbegreppet.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

Bakgrund:Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförÀndringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en kÀnsla av osÀkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrÀttavisanden. Detta kan relateras till dÄlig kunskap hos bÄde patient och sjuksköterska men Àven till brist pÄ tid. För att en livsstilsförÀndring skall kunna ske Àr motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförÀndringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som anvÀnts Àr Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.

Uppsatsens syfte Ă€r att söka fram vanligt förekommande islamofobiska Ă„sikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara anvĂ€ndbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att anvĂ€nda textanalys som metod. UtifrĂ„n artikeln Muslimerna Ă€r vĂ„rt största utlĂ€ndska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hĂ€mtat de islamofobiska Ă„sikterna dĂ„ det finns goda skĂ€l att anta att artikeln ger röst Ă„t de mest vanliga frĂ€mlingsfientliga Ă„sikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka pĂ„ Internet. Det rör sig frĂ€mst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvĂ€llstidningarna.

Under de senaste Ären har marknaden för svenskarnas olika sparandeformer förÀndrats. För bara nÄgra Är sedan hade storbankerna oligopol pÄ marknaden, med mÄnga trofasta kunder som varken ifrÄgasatte bankens avgifter eller rÄdgivning styrde de marknaden efter sina egna villkor. Nya aktörer har funnit en lucka in pÄ marknaden som dÀrmed har gÄtt mot en allt friare konkurrens. Stark kritik har riktats mot bankernas höga avgifter och deras begrÀnsade utbud. De nya aktörerna som bland annat bestÄr av InternetmÀklare och fristÄende rÄdgivare erbjuder kunderna ett större utbud till en lÀgre avgift.

Borde det inte, med tanke pÄ det omfattande datoranvÀndandet i samhÀllet idag vara en sjÀlvklarhet att man Àven i undervisningen anvÀnder sig av datorn? Vad Àr det som ligger bakom den skepticism mÄnga lÀrare kÀnner inför att anvÀnda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lÀgre Äldrarna?I syfte att ta reda pÄ hur en lÀrares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhÄllningssÀttet, avgör vilken metod som praktiseras i lÀs- och skrivinlÀrningen har jag intervjuat nÄgra lÀrare som undervisar i de lÀgre Äldrarna. Jag har ocksÄ haft som mÄl att undersöka vilka konsekvenser datoranvÀndning i undervisningen medför bÄde för lÀrare och för elever och dÄ tittat nÀrmare pÄ speciellt en metod som förutsÀtter datoranvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen.NÀr Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till lÀsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva pÄ tangentbord istÀllet för att anvÀnda penna de tre första skolÄren upplever lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen bÄde kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre Ären visar de upp bÀttre resultat Àn övriga elever nÀr det gÀller handstil och rÀttstavning i nationella test i Är fyra.Trenden att lÄta eleverna skriva sig till lÀsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte lÄta oss inspireras och föra över den till vÄra svenska skolor? Den hÀr uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket pÄ det dels i form av pedagogiska förtjÀnster men ocksÄ nÀr det gÀller att hÄlla skolan ajour med tidsandan..

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault?s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angÄende det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus pÄ betygens (o)rÀttviseaspekt.Den teoretiska bakgrunden ger lÀsaren en inblick i den moderna skolan för att förstÄ vad som förvÀntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar Àven pÄ olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig vÀrd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats.För att förstÄ eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt trettiotvÄ elever deltog. Efter analys av enkÀtsvaren skapades frÄgor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgÄende reflektioner om orÀttvisa upplevelser i betygssammanhang.Det som framkom efter analys av bÄde enkÀter och intervjuer Àr att eleverna har ett inkonsekvent förhÄllningssÀtt till sina studier. Samtidigt som de sÀger sig ta ansvar, lÀgger de över ansvaret av dÄliga studieresultat pÄ lÀraren. MÄnga av eleverna anser att de nÄgon gÄng har fÄtt ett orÀttvist lÄgt betyg, trots att de sjÀlva tyckte att arbetet var bra.

I dagslÀget har sociala medier fÄtt en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning pÄ att urskilja vilken roll sociala medier spelar dÄ arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade pÄ samt i vilken utstrÀckning de lÀt sig pÄverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades Ätta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman sÄ som generationsskillnader och mÀnniskosyn samt egen kritisk förmÄga.

RÄdgivningstexter med fokus pÄ relationer Äterfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rÄdgivning kan vara det faktum att det Àr mÀn som agerar rÄdgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero pÄ den kritik som riktats mot populÀrkulturens stereotypa bild av mÀn och kvinnor. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sÀnder ut i frÄgor rörande relationer, vem Killpanelen vÀnder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger pÄ teorier gÀllande genus, identitet, heteronormativitet och representation. MÄlet har bland annat varit att hitta eventuella sprÄkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors stÀndigt pÄgÄende identitetsskapande.

Internet och den interaktiva webben Àr en naturlig del i dagens kommunikation. VarumÀrken mÄste vara dÀr konsumenterna Àr och allt mer Àr det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och dÀrigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumÀrket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumÀrkesbyggnad. DÄ relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumÀrkesbyggnad.

Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med rÀnteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om ÄtgÀrder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utlÀndska bolag drabbas av begrÀnsningarna i högre omfattning Àn inhemska, vilket innebÀr att reglerna riskerar att inskrÀnka den fria etableringsrÀtten inom EU.Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna Àr förenliga med etableringsfriheten inom EU. FrÄgan kring reglernas förenlighet med EU-rÀtten Àr viktig för alla som verkar pÄ den inre marknaden inom EU.

NÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det fÄ positiva effekter pÄ elevernas inlÀrning. Men historien visar ocksÄ att nÀr ny teknik introducerats genom politiska stÀllningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid anvÀnts pÄ det sÀtt som var tÀnkt. Kritik har framkommit mot att mÄnga lÀrare har otillrÀckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan anvÀndas. Interaktiva skrivtavlor Àr ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gÄ igenom tre faser vid införandet av ny teknik.