Titel: ErsĂ€ttningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos nĂ€ringslivet efter ett antal uppmĂ€rksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden Ă€r att den ska vara sjĂ€lvreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrĂ€tta ett ersĂ€ttningsutskott i styrelsen som ska hantera ersĂ€ttningen till ledningen. Kritik har dock vĂ€ckts gĂ€llande sjĂ€lvreglering dĂ„ det framförallt gynnar bolagets anseende snarare Ă€n samhĂ€llet.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

The aim of this essay is to discuss the meaning of the human and its possible overcoming in Friedrich Nietzsche?s doctrine of the eternal recurrence of the same, with Martin Heidegger?s readings of Nietzsche as point of departure.According to Heidegger, Nietzsche?s doctrine of the eternal recurrence of the same represents the end of occidental metaphysical thinking. The thought concludes a thinking of being as the presence of beings, where the original question of being was never developed out of its own ground.But at the heart of this interpretation, often considered ?violent?, lies the question of whether man is able to think being out of his finitude. This is the question I will unfold, through a reading of Nietzsche?s thought of the eternal recurrence of the same, as it is presented in his Thus spoke Zarathustra, as an attempt to think beings in their being beyond a ?humanization? of them, expressed in transcendental aims, purposes and categories.

I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. DÀr tillverkas transmissioner och axlar till hjullastare och ramstyrda dumprar. Uppgiften har varit att ge förslag pÄ en layout med bÀsta potentiella monteringsupplÀgg pÄ transmissionsmonteringen, baserat pÄ prognostiserad volym Är 2006. Stationsmontering Àr det rÄdande produktionsupplÀgget. Det faktum att monteringstiden Àr lÄng och att det förekommer dolt montage gör det lÀtt att glömma detaljer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lÀrare i kommunala skolor och förÀldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar pÄ lÀrarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fÀlt och klassreproduktion. Undersökningens design Àr deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av skolor och lÀrare Àr teoretiskt grundat och sex lÀrare frÄn fyra olika skolor intervjuas.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

Syftet med denna studie Àr att undersöka framstÀllningarna av grammatik i tre lÀromedel för grundskolans senare Är, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta pÄ om de exempel som anvÀnds i lÀromedlen förefaller ligga nÀra elevernas eget sprÄk. Undersökningen Àr koncentrerad till ordklasser och satsdelar, dÄ det ofta Àr det som elever i grunskolans senare Är undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de lÀromedel som anvÀnds dÄ det har visat sig att lÀromedlens exempel ofta Àr konstruerade och ligger lÄngt frÄn det sprÄk som eleverna vanligtvis anvÀnder samt att lÀromedlens förklaringar Àr bristfÀlliga och ibland Àven felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som anvÀnds för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen bestÄr av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nÀra elevernas vardagliga sprÄk. FramstÀllningarna av grammatik i de undersökta lÀromedlen liknar varandra i stor utstrÀckning och stÀmmer relativt vÀl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens sprÄklÀra, men ett av de undersökta lÀromedlen har ett betydligt mer djupgÄende tillvÀgagÄngssÀtt dÀr eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska sprÄket och dess grammatiska bestÄndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

Den föreliggande uppsatsen handlar om lÀroböckernas framstÀllning av imperialismen i gymnasieÀmnet historia mellan 1956 och 2003. GenomgÄngen av lÀroböckerna följer fem teman; diskurs, mÀnniskan, historiesyner, kunskap och lÀrande samt anknytning till lÀroplanen. Dessa fem teman visar att lÀroplanens mÄl inte alltid följs, detta beror frÀmst pÄ författarna som ofta har ett idealistiskt sÀtt att skriva pÄ, förlagens krav pÄ gÄngbarhet spelar hÀr en viss roll. En lÀrarenkÀt visar att lÀrarna intar en mycket ambivalent hÄllning till sina lÀroböcker, de har en stark kritik mot lÀroböckerna men anvÀnder dessa flitigt. Det de mest saknar Àr mentalitetshistoria, lÄnga linjer den lilla mÀnniskan och kvinnan.

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Befolkningen blir allt Àldre och fler och fler vÀljer att stanna i hemmet sÄ lÀnge det Àr möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver Àldre personer ofta hjÀlp av nÀrstÄende. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vara avlastad nÀr de vÄrdar en skör Àldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen nÀr den Àldre personen var inskriven pÄ institution eller pÄ dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Denna jĂ€mförande studie pĂ„ magisternivĂ„ gjordes bland styckare pĂ„ ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare pĂ„verkas av de tvĂ„ vanligast förekommande arbetsupplĂ€ggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sĂ€tts utifrĂ„n takten pĂ„ bandet. Stress mĂ€ttes subjektivt med stress-energi-formulĂ€ret.

Syftet med arbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur elever pÄ gymnasiet tolkar och pÄverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hÀmtade i massmedia, samt att utreda hur man kan anvÀnda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. ForskningsfrÄgorna som besvaras Àr hur elever uppfattar att mÀn och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lÀrande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys anvÀndes ocksÄ som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker frÄn normen i en bild och dÄ ofta i negativ bemÀrkelse och sÀrskilt gÀllande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.