I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa mÀnniskor. SocialtjÀnsten Àr det yttersta sociala skyddsnÀtet i vÄrt samhÀlle och den instans som mÄnga av dessa mÀnniskor Àr hÀnvisade till, andra instanser Àr exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer mÄnga olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som Àr hemlös Àr missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar pÄ den hemlösa individen och pÄ det sociala nÀtverket runt omkring.

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi Àven upp hur specialpedagoger upptÀcker, kartlÀgger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

Uppsatsen Àr en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förÀndring för en ungdom och dennes förÀldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. MÄlgruppen utgjordes av 29 familjer som under Ären 2011-2013 avslutat en FFT-behandling pÄ Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i sjÀlvskattningsformulÀren FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stÀmde överens med tidigare forskning av modellen, bÄde internationellt och nationellt.

Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fÄtt de möjligheterna till att reflektera över sitt lÀrande sÄ ofta som det Àr nödvÀndigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom sjÀlv-och kamratbedömning leder till att eleverna fÄr möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lÀrande. Den formativa bedömningen gÄr hand i hand med den summativa och de Àr beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att frÀmja elevers lÀrande genom att undersöka och erbjuda tillfÀllen för sjÀlv- och kamratbedömning. Vi har genomfört tvÄ aktioner med tre delmoment.

I vÄrdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig sjÀlv genom suicidrisk eller sjÀlvskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan lÀnge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvÄrdnad av suicidnÀra patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillÀmpas upplevs som krÀnkande och ovÀrdiga dÄ inget eller ytterst lite av vÄrdandet fokuserar pÄ orsakerna till att patienten vill skada sig sjÀlv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vÄrdande av suicidnÀra patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lÀr nÀr de vÄrdar suicidnÀra patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vÄrdteoretisk tolkning utifrÄn Eriksson (1987). Resultatet visar att vÄrdandet innefattar sjuksköterskans förstÄende hÄllning, att skapa en sÀker och trygg vÄrdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Metoder och modeller Àr viktiga redskap för att utreda sÄvÀl potentiella risker som uppkomna olyckor i sociotekniska system. Vilken modell som anvÀnds avgör vad en analys tittar pÄ och ocksÄ vilka ÄtgÀrder som vidtas. DÀrför Àr arbetet med att utveckla bÄde anvÀndbara och riktiga modeller viktigt.Denna uppsats har med ett systemperspektiv tillÀmpat FRAM pÄ en avgrÀnsad del av ett flygtrafikledningssystem med avsikten att skapa förstÄelse för ett systems funktionalitet och kontextberoende variabilitet. För att illustrera variabiliteten beskrivs ett par scenarion med koppling till insamlad data.Modelleringen har skapats utifrÄn en triangulering av insamlad data och i resultat och diskussion lyfts framförallt tillÀmpningen av sjÀlva modellen upp för diskussion. Slutsatsen av studien Àr att modellen kan adressera risker genom att illustrera den dynamiska interaktionen i ett sociotekniskt system samt att modellen utgör ett stöd för att identifiera ÄtgÀrder i flygledningssystemet.Slutsatsen Àr ocksÄ att modellen som Àr relativt ung behöver utvecklas pÄ vissa omrÄden för att tydliggöra hur funktioner för dynamiska och informationsbearbetande system generellt kan konstrueras pÄ bÀsta sÀtt för att Äterge tillstÄnd och processer.

Dialogpoliser Àr specialutbildade poliser som anvÀnds under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift Àr att genom en förtroendefull dialog vara lÀnken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstÄnd uppstÄr mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete Àr att belysa de för och nackdelar med anvÀndandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat bÄde dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer.

År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebĂ€r att alla svenska börsnoterade företag mĂ„ste nedskrivningspröva sin goodwill istĂ€llet för att som tidigare göra Ă„rliga avskrivningar. Detta utförs med hjĂ€lp av en diskonteringsrĂ€nta och pĂ„verkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. VĂ„r uppsats baseras pĂ„ en studie av Carlin och Finch (2009) som jĂ€mförde australiensiska företags redovisade diskonteringsrĂ€ntor med teoretiska sĂ„dana berĂ€knade med hjĂ€lp av CAPM. De fann att en stor del av företagen anvĂ€nde en opportunistisk diskonteringsrĂ€nta som gjorde att de undvek att skriva ned sin goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och dĂ€rför anvĂ€nder vi bĂ„de CAPM och trefaktormodellen nĂ€r vi gör motsvarande undersökning pĂ„ noterade svenska företag.

En mĂ€nniskas sprĂ„kutveckling Ă€r fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn pĂ„ nĂ„gra fĂ„ Ă„r goda sprĂ„kbrukare. SprĂ„ket, som Ă€r ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det gĂ„r till. ÄndĂ„ har pĂ„ senare Ă„r personal i skolor och förskolor signalerat att man kĂ€nner oro över barns sprĂ„k. En del barn har börjat första klass utan att ha de sprĂ„kkunskaper som behövs för att klara undervisningen.

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.