Det hÀr projektet beskriver en kortfilm som Àr uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gÄng har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskÄdespelare. Största delen av filmen Àr inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), dÀr Àven bakgrunder har lagts till.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet Àr att fÄ djupare förstÄelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, Àr ett av Sveriges mest anvÀnda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ en sÄ detaljerad datainsamling och djupgÄende analys som möjligt. Organisationen vi studerat Àr ett av Sveriges landsting, som anvÀnder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillÀmpar testet vid rekrytering, i ambitionen att fÄ förstÄelse för varför landstinget har valt att anvÀnda Person Profil Analys.

Studiens problemformulering Àr: Hur uppfattas Vattenfalls hÄllbarhetsredovisning av deras svenska affÀrs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förstÄelse för vad Vattenfalls affÀrs- och industrikunder anvÀnder hÄllbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering anvÀndes en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt. Valet att enbart fokusera pÄ ett företags hÄllbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affÀrs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter frÄn nÄgra av Vattenfalls företagskunder. Empirin bestÄr Àven av kommentarer frÄn potentiella respondenter som inte har haft nÄgot intresse av att lÀsa hÄllbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring anvÀndningen av Vattenfalls hÄllbarhetsredovisning Àr att den Àr kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

MÄlet med denna rapport Àr att skapa en marknadsmÀssig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sÀmre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mÀts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jÀmföras med ett rÄdande marknadspris för varje uppmÀtning sÄ att en procentuell prisavvikelse erhÄlls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser dÀr det existerar omsÀttning, dÀrmed tÀcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen Àr uppbyggd med antaganden frÄn den svenska derivatmarknaden för handel.

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa mÀnniskor. SocialtjÀnsten Àr det yttersta sociala skyddsnÀtet i vÄrt samhÀlle och den instans som mÄnga av dessa mÀnniskor Àr hÀnvisade till, andra instanser Àr exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer mÄnga olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som Àr hemlös Àr missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar pÄ den hemlösa individen och pÄ det sociala nÀtverket runt omkring.

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi Àven upp hur specialpedagoger upptÀcker, kartlÀgger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

Uppsatsen Àr en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förÀndring för en ungdom och dennes förÀldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. MÄlgruppen utgjordes av 29 familjer som under Ären 2011-2013 avslutat en FFT-behandling pÄ Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i sjÀlvskattningsformulÀren FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stÀmde överens med tidigare forskning av modellen, bÄde internationellt och nationellt.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fÄtt de möjligheterna till att reflektera över sitt lÀrande sÄ ofta som det Àr nödvÀndigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom sjÀlv-och kamratbedömning leder till att eleverna fÄr möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lÀrande. Den formativa bedömningen gÄr hand i hand med den summativa och de Àr beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att frÀmja elevers lÀrande genom att undersöka och erbjuda tillfÀllen för sjÀlv- och kamratbedömning. Vi har genomfört tvÄ aktioner med tre delmoment.

I vÄrdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig sjÀlv genom suicidrisk eller sjÀlvskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan lÀnge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvÄrdnad av suicidnÀra patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillÀmpas upplevs som krÀnkande och ovÀrdiga dÄ inget eller ytterst lite av vÄrdandet fokuserar pÄ orsakerna till att patienten vill skada sig sjÀlv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vÄrdande av suicidnÀra patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lÀr nÀr de vÄrdar suicidnÀra patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vÄrdteoretisk tolkning utifrÄn Eriksson (1987). Resultatet visar att vÄrdandet innefattar sjuksköterskans förstÄende hÄllning, att skapa en sÀker och trygg vÄrdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Metoder och modeller Àr viktiga redskap för att utreda sÄvÀl potentiella risker som uppkomna olyckor i sociotekniska system. Vilken modell som anvÀnds avgör vad en analys tittar pÄ och ocksÄ vilka ÄtgÀrder som vidtas. DÀrför Àr arbetet med att utveckla bÄde anvÀndbara och riktiga modeller viktigt.Denna uppsats har med ett systemperspektiv tillÀmpat FRAM pÄ en avgrÀnsad del av ett flygtrafikledningssystem med avsikten att skapa förstÄelse för ett systems funktionalitet och kontextberoende variabilitet. För att illustrera variabiliteten beskrivs ett par scenarion med koppling till insamlad data.Modelleringen har skapats utifrÄn en triangulering av insamlad data och i resultat och diskussion lyfts framförallt tillÀmpningen av sjÀlva modellen upp för diskussion. Slutsatsen av studien Àr att modellen kan adressera risker genom att illustrera den dynamiska interaktionen i ett sociotekniskt system samt att modellen utgör ett stöd för att identifiera ÄtgÀrder i flygledningssystemet.Slutsatsen Àr ocksÄ att modellen som Àr relativt ung behöver utvecklas pÄ vissa omrÄden för att tydliggöra hur funktioner för dynamiska och informationsbearbetande system generellt kan konstrueras pÄ bÀsta sÀtt för att Äterge tillstÄnd och processer.