Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Denna jĂ€mförande studie pĂ„ magisternivĂ„ gjordes bland styckare pĂ„ ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare pĂ„verkas av de tvĂ„ vanligast förekommande arbetsupplĂ€ggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sĂ€tts utifrĂ„n takten pĂ„ bandet. Stress mĂ€ttes subjektivt med stress-energi-formulĂ€ret.

Befolkningen blir allt Àldre och fler och fler vÀljer att stanna i hemmet sÄ lÀnge det Àr möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver Àldre personer ofta hjÀlp av nÀrstÄende. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vara avlastad nÀr de vÄrdar en skör Àldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen nÀr den Àldre personen var inskriven pÄ institution eller pÄ dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Syftet med arbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur elever pÄ gymnasiet tolkar och pÄverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hÀmtade i massmedia, samt att utreda hur man kan anvÀnda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. ForskningsfrÄgorna som besvaras Àr hur elever uppfattar att mÀn och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lÀrande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys anvÀndes ocksÄ som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker frÄn normen i en bild och dÄ ofta i negativ bemÀrkelse och sÀrskilt gÀllande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Under lÄng tid har det riktats kritik mot restriktionstillÀmpningen i Sverige eftersom det finns en risk att den isolering som restriktionerna medför pÄverkar klienternas hÀlsa negativt. KriminalvÄrdarna har en viktig uppgift i att försöka minska de negativa följderna genom att isoleringsbryta individerna. Problemet Àr att den höga arbetsbelastningen har lett till att kriminalvÄrdarna inte kan utföra de vÄrdarna uppgifterna i den utstrÀckning som det finns behov av. Av den anledningen har fem kriminalvÄrdare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever förutsÀttningarna för att bryta isoleringen för hÀktade under restriktioner. Uppsatsen Àmnar Àven studera vilka arbetsuppgifter och egenskaper kriminalvÄrdarna anser Àr viktiga i arbetet.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers ? which contrasted with former employees testimony.

Nyligen gjord forskning pÄ omrÄdet demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till mÄlet om att fostra demokratiskt tÀnkande och agerande medborgare och vi behöver dÀrför se över vad som kan göras för att Àndra pÄ detta. Syftet med min undersökning Àr dÀrför att genom intervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare pÄ gymnasiet fÄ inblick i deras syn pÄ diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill Àven veta i vilka sammanhang de anvÀnder sig av diskussioner och till vilket syfte. DÄ omfattande forskning visat att deliberativa samtal Àr den diskussionsform som frÀmjar demokratiska idéer bÀst vill jag veta om diskussionerna som hÄlls i klassrummen kan sÀgas vara deliberativa. Jag vill Àven veta om det finns nÄgra skillnader emellan könen nÀr det kommer till viljan och förmÄgan att utrycka sig i diskussioner.

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Kultur, dÀr man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan pÄ vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbÀttra folkhÀlsan, till exempel finns det i SkÄne ett projekt som harkultur pÄ recept. Klargörande av hÀlsobegreppen vÀlbefinnande och mÀnniskans kÀnsla avsammanhang. VÀrldshÀlsoorganisationens syn pÄ hÀlsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses bÄde via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framstÀllningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. ForskningslÀget uppvisar ett resultat dÀr katolska kyrkan under mÄnga Ärhundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds frÄn olika delar av samhÀllet. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid Ären 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 Ärs artiklar och innehÄll visat att katolska kyrkans och pÄvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats Àven förekommer. Liknande uttryck och resultat gÄr ocksÄ att se i Är 1933 och 34 Ärs relation mellan katolska kyrkan och Hitler dÄ uppgörelsen mellan pÄven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men ocksÄ bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.FramstÀllningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera pÄstÄendet om att vara en frÀmmande religion.

Denna studie undersöker hur polisvÄld och polisvÄld i media tolkas av polisen sjÀlv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att sÀkerhetsstÀlla att fakta talar och att inte undersökarens Äsikter pÄverkar utgÄngen. VÄldets tolkning blev kÀrnkategorin med Ätta underkategorier. Data pÄvisade ett flertal problem gÀllande hur vÄldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande pÄ polisen vilket pÄverkar hur allmÀnheten skapar sin bild av dem.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhÄller sig till lÀrarens syn pÄ vÀrderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare. Uppsatsen syftar Àven till att utifrÄn partiets Äsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgÄngspunkter och hur dessa överensstÀmmer med skolans vÀrdegrund. Uppsatsen föreslÄr att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i Äsiktsdokumentens jÀmförelse med skolans vÀrdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav pÄ assimilering samt delar av dess kritik av islam och mÄngkultur har setts som svÄrförenlig med skolans vÀrdegrund.

Det finns en stor marknad för kosttillskottprodukter i Sverige, Är 2008 lÄg den totala försÀljningen pÄ cirka tvÄ miljarder svenska kronor. Intag av osÀkra kosttillskott kan ge skadliga effekter hos konsumenten. OrovÀckande Àr att tidigare undersökningar visar att brister finns nÀr det kommer till kosttillskottens mÀrkning, att de innehÄller otillÄtna substanser, att verksamhetsutövarnas kunskaper inom omrÄdet Àr begrÀnsade och att ingen eller en minimal intern kontroll av kosttillskotten sker. Dessa faktorer motiverar genomförandet av den hÀr undersökningen som skett pÄ uppdrag av förvaltningen Bygg & Miljö GÀvle. För att underlÀtta förvaltningens framtida offentliga kontroll har den hÀr studien syftat till att kartlÀgga huruvida kommunens apotek och hÀlsokostbutiker har rutiner för att erhÄlla sÀkra och icke vilseledande kosttillskott och i förekommande fall Àven undersöka hur dessa rutiner Àr utformade.

VÄr moderna vÀrld prÀglas av internationalisering och stÀndig förÀndring och företag stÄr idag inför svÄra utmaningar för att kunna överleva pÄ marknaden. Vad företag behöver Àr en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en vÀl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel sÄsom produktkalkylering hjÀlper företag att bedöma om en produkt Àr lönsam eller inte. Man kan utifrÄn för- och efterkalkyler fÄ fram eventuella avvikelser som uppstÄtt under ordergÄngen vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag anvÀnder sig idag av den traditionella pÄlÀggskalkyleringen som baseras pÄ att man anvÀnder sig av standardpriser och pÄlÀggssatser.