Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte Àr gifta med varandra men som Àr folkbokförda pÄ samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lÀgenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbÀttra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsstÀllande berÀkningsdefinition för sambo Àr förhoppningen att kunna fÄ civilstÄnd sambo i RTB Àven pÄ sammanboende par som inte Àr gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvÀrdera alternativa klassificeringskriterier för berÀkning av sambor har vi datamaterial frÄn AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjÀlp. AKU Àr ett urval och vi betraktar variabeln civilstÄnd som korrekt för att ha möjlighet att utvÀrdera alternativa berÀkningsdefinitioner, AKU betraktas alltsÄ som sanningen.

Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt. FörestÀllningen att kategorier lagrar en stor del av mÀnsklig kunskap men Àr situerade i sÀrskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete.

Titel: Mötet med det okÀnda - En kvalitativ studie om högskolor och universitets kriterier för köp av PR- och kommunikationstjÀnsterFörfattare: Michelle Hallangen och Erika OlofssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2012Bakgrund: En stor del av forskningen inom PR handlar om kommunikatörerna och deras roller inom organisationer. Det finns inte mycket forskning om relationen mellan organisationer och PR-konsulter. En del av detta Àr omrÄdet kring köpet av PR- och kommunikationstjÀnster. Denna studie fokuserar dÀrför pÄ kundens perspektiv pÄ PR-konsulter och byrÄer. Den ska ta reda pÄ vad de utvalda universiteten och högskolorna baserar sina val pÄ.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Learning study Àr en modell för skolutveckling samt en praxisnÀra forskningsmetod. Denna modell har under flera Är anvÀnds i svenska skolan i framförallt Àmnet matematik och i grundskolan. TrÀningsskolan Àr en inriktning inom den obligatoriska grundsÀrskolan och syftet med följande examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för trÀningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lÀrande utvecklas med hjÀlp av modellen och teorin. Arbetet bestÄr av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingÄr tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lÀrandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal.

AbstractDenna uppsats belyser förvÀntningar pÄ specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrÄgas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartlÀggning och utveckling. Förskolan Àr till för alla barn, och de bör ses utifrÄn ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. LÀrare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

Valen 2006 var de första fria valen i den Demokratiska Republiken Congo sedan sjÀlvstÀndigheten pÄ 1960-talet. Med valen föddes hopp om ett demokratiskt styre och en fred. VÄr uppsats Àr en fallstudie av Congo utifrÄn kvalitativ textanalys. Vi försöker besvara frÄgan om valen har haft nÄgon betydelse för en demokratisering, samt om de har haft nÄgon effekt pÄ ett fredsbyggande. Detta gör vi genom att analysera valen utifrÄn viktiga demokratiska kriterier, och genom teorier om vilken roll demokratisering kan ha i konfliktlösning.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Denna examensuppsats har undersökt hur lÀroböcker i Àmnet historia för den svenska gymnasieskolan har framstÀllt USA:s War on terror mellan Ären 2003-2011. UtgÄngspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att prÀglas av krig mellan civilisationer, och att den vÀsterlÀndska och den muslimska civilisationen Àr tvÄ helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frÄgestÀllning löd: Hur framstÀlls USA:s War on terror i lÀroböcker i historia och överensstÀmmer lÀroböckernas framstÀllning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem lÀroböcker undersöktes utifrÄn tre kriterier, jÀmn Ärsfördelning, olika förlag och olika författare.

Syftet med arbetet Àr att utreda vanligt förekommande fel och svÄrigheter i matematik hos elever med matematiksvÄrigheter i Ärskurserna 6-9. Syftet Àr Àven att undersöka hur medvetna eleverna Àr om sina svÄrigheter. Vilka kriterier anvÀnds för att bestÀmma vem som ska fÄ extra hjÀlp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklÀrare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lÀrare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att mÄnga elever med matematiksvÄrigheter har problem inom taluppfattning och de fyra rÀknesÀtten. Bristerna ligger pÄ elementÀr nivÄ vilket ger vidare svÄrigheter, nÀr de avancerar inom matematiken.

Bakgrund och problem: Det finns i dagslÀget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det rÄder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen Àr. Under senare Är har samhÀllet kÀnnetecknats av en vÀxande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik Àr emellertid sÄvÀl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det Àr upp till fondbolagen sjÀlva att definiera vad som Àr etiskt för dem. Det Àr sÄledes svÄrt att faststÀlla nÄgot entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgÄngar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgÄngar och hur jÀmförbarheten pÄverkas av att det inte finns nÄgra riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera Ärsredovisningar och skicka ut enkÀter till berörda företag. Resultatet av vÄr studie visar att bristen pÄ riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgÄngar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstÄr svÄrigheter i att jÀmföra företagens innehav av immateriella tillgÄngar.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.