Uppsatsen Àr ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemomrÄdet Àr: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen Àr inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrÄn studiens problemomrÄde och syfte. Studiens syfte Àr: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplÀgg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid tvÄ montessoriskolor.

Upprinnelsen till denna studie var ett ifrÄgasÀttande, sÄvÀl frÄn arbetsgivare som utförare, av huruvida nyanstÀllningsundersökningen vid PostÄkeriet gav önskade svar pÄ de frÄgor man stÀllde. Man hade efter relativt kort tids anstÀllning förhÄllandevis hög frekvens sjukfrÄnvaro och avslutande anstÀllningar. Kunde detta ha undvikits genom en bÀttre anstÀllningsundersökning?Jag valde dÀrför att studera en del av PostÄkeriet och fokusera pÄ de anstÀllda som genomgÄtt nyanstÀllningsundersökningen i dess nuvarande utformning samt haft hög frÄnvaro eller avslutat sin tjÀnst under första halvÄret 2007. De kriterier avseende frÄnvaro och avslutad tjÀnst som uppstÀlldes, uppfylldes av endast 8 personer.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Studiens syfte var att med en enkÀtstudie med öppna frÄgor, undersöka barns, förÀldrars ochbehandlares upplevelser av en Cool kids behandling. Resultatet visade pÄ genomgÄende positivaupplevelser. FörÀldrar och barn upplevde att problemen de initialt hade sökt hjÀlp för hadeförsvunnit helt eller endast kvarstod i liten och hanterbar utstrÀckning.Behandlare beskrev ett uppskattat arbetsmaterial. Olika faktorer som beskrevs i positiva ordalagvar: Gruppdynamiken; Motivation; Behandlares kompetens; Arbete med mÄl och hemuppgifter ; AttlÀra sig om problemet; och Samtal om tankar, kÀnslor och reaktioner i kroppen. Det fanns en önskanom att delen innehÄllande mobbing skulle förÀndras och flera upplevde en tidspress underbehandlingen.

PÄ senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nÀtverk. Ett motiv till att samarbeta Àr att företag behöver resurser. Detta Àr speciellt pÄtagligt för smÄ och medelstora företag som ofta inte har tillrÀckliga interna resurser. Dock har det pÄvisats att nÀtverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillrÀcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebÀra. Viktiga aspekter dÄ det gÀller agerande i nÀtverk Àr teorier om kÀrnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

I tidigare forskning nÀmns sÀllan idrott och hÀlsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör bÄda kunskapsomrÄdena som Àr överens om att det Àr upp till den enskilda lÀraren i idrott och hÀlsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att Àmnet idrott och hÀlsa betraktas som ett lÄgprioriterat Àmne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hÀlsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, fördelat pÄ fyra skolor.Resultatet visar att det sÀllan förekommer ett uttalat samspel mellan lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar. Materialet har analyserats med hjÀlp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med lÄngvarig smÀrta kan ha svÄrt att kÀnna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av mÄnga olika samverkande delar..

Syftet med studien var att fÄ förstÄelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjÀnsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgÄngsbÀrande faktorer och utvecklingsbara omrÄden i samverkan. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad med hjÀlp av webenkÀter. Dataanalysen Àr genomförd med tematisk analys dÀr olika teman utlÀsts. Resultaten visar att samverkan upplevs som sÄvÀl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur vÀl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgÄngsbÀrande faktorer som respondenterna tar upp, överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning, men Àven fler goda exempel pÄ framgÄngsbÀrande faktorer kommer fram.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvÄrdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror pÄ. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvÄrdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier frÄn granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvÄrdnaden utgjordes av personalens patientbemötande.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.