Syftet med detta arbete Àr att genom en fallstudie undersöka nÄgra idrottslÀrares uppfattning om de nationella mÄlen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsÀttningen i Är 9. Vi har intervjuat sex idrottslÀrare som jobbar pÄ olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsÀttningar. Tyngden pÄ frÄgorna har vi lagt pÄ simning. Resultat visar att synen pÄ momentet simning bland lÀrarna Àr lika viktig men att betygsÀttningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter sÀger att de bedriver utbildningen utifrÄn skolverkets kriterier och mÄl.

Det som skapas idag Àr ett resultat av vad som tidigare skett. I den hÀr undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. PrimÀrt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklÀdslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel dÀr bakgrunden, inspirationen och metoden flÀtas samman med hjÀlp av frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering pÄ fler sÀtt Àn vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klÀdsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförÀndring till dagens ideal och i sÄ fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen dÀr metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svÄraste Àrenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första sÄ kan inte barnet sjÀlv ta tillvara sina intressen utan mÄste lita till sina stÀllföretrÀdande. För det andra sÄ mÄste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rÀttsfigurer. Men svÄrigheterna beror ocksÄ pÄ att det mÄste finnas tillrÀcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gÄ till vÀga juridiskt. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rÀttsliga hanteringen gÄr till.

Syftet med undersökningen Àr att ta del av personalens erfarenheter av förÀldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, frÄn förskola till Ärskurs fem. Undersökningen fokuseras ocksÄ pÄ vilken syn skolpersonal har pÄ förÀldrasamverkan och vilka förutsÀttningarna Àr för ett bra förÀldrasamarbete. I arbetet med elever med autism Àr det nödvÀndigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssÀttet. I ett förÀldrasamarbete behöver vi inta ett förhÄllningssÀtt som bygger pÄ ömsesidig respekt dÀr lyhördhet och empati Àr en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motstÄndet mot Turkiet förklaras? Dessa frÄgor besvarar vi i den hÀr uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de Àr relevanta utifrÄn de kriterier som stÀlls i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att mÄnga motstÄndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har dÀrför Àven en avslutande del som analyserar och förklarar den hÀr aspekten av motstÄndet.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi Àven upp hur specialpedagoger upptÀcker, kartlÀgger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med förÀldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsÄg att lyfta fram hur förutsÀttningarna sett ut sÄvÀl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svÄrigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fÄtt samt hur bemötandet ifrÄn skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvÀrldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden bestÄr av kvalitativa djupintervjuer och utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgÄng.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Denna forskningsöversikt handlar om preventiva ÄtgÀrder mot grövre vÄld i skolan i allmÀnhet och skolskjutningar i synnerhet. Studien behandlar vilka ÄtgÀrder som skapats mot grövre vÄld samt hur effektiva de Àr. Den behandlar Àven till viss del modeller för att förhindra skolskjutningar. De forskningsartiklar som Àr underlag för studiens undersökningsdel har valts genom specifika kriterier. Studiens resultatdel Àr indelat i 1.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare uppfattar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelÀrare beskriver sitt förhÄllningssÀtt samt vilka faktorer som kan pÄverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt material med hjÀlp av frÄgestÀllningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd dominerar. Vi kan Àven se att respondenterna har svÄrt att definiera begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd.