SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som har olika former av psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt för alla professioner inom skolans vÀrld att ha god grundlÀggande kunskap om bemötande och förstÄelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en större förstÄelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsÀttningar förhÄller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste Ären har bristen pÄ kompetens inom NPF i svenska skolor uppmÀrksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom omrÄdet NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet och lagt vÄr teoretiska grund pÄ forskare som Vygotskij och Wertsch.

Sveaskog AB har av sin Àgare svenska staten fÄtt i uppdrag att sÀlja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stÀrka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förvÀntas bli lÀttare för enskilda privatpersoner att fÄ en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försÀljningsprocessen och vilka fastigheter som sÄlts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det pÄverkat dem och omgivningen har ocksÄ studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstÄ försÀljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att vÀlja omrÄden till försÀljning.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebÀr att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men Àr det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebÀr att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgrÀnserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? Syfte: UtifrÄn en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering Àr ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter pÄ Ätta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet.

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Syfte med detta arbete Àr att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med mÀnniskormed intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ daglig verksamhet och bostÀder med sÀrskildservice. Denna yrkesgrupp ingÄr i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, Àrkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.PersonalomsÀttningen Àr stor och lönen Àr lÄg.VÄr frÄga Àr huruvida kraven pÄ yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förÀndrats under de senaste tjugo Ären och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke.VÄrt empiriska material bestÄr av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser frÄn arbetsförmedlingen samt information frÄn personer som har arbetat lÀnge iledande positioner inom handikappomsorgen.VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgÄr av forskning om professionalisering att det krÀvs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. VÄr mÄlgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom Ären har blivit mer mÄngfacetterat och kvalificerat. VÄrslutsats Àr att det finns bÄde hinder och möjligheter för omsorgsassistenter pÄ vÀg till ensjÀlvstÀndig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett sjÀlvstÀndigt och utvecklat yrke ser vi strÀvan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandÀremot betraktas som hinder för utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke..

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med studien Àr att utröna hur nÄgra verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter med fokus pÄ hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det gÄr att underlÀtta i matematikÀmnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fÀltet. Resultatet visar att pedagogerna Àr splittrade i sina uppfattningar gÀllande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mÄtt av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikÀmnet frÀmst i form av problem med problemlösning. Vidare Àr pedagogerna överens om att det gÄr att underlÀtta för dessa elever med hjÀlp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen dÀr denne befinner sig..

Antalet Àldre har ökat i hela vÀrlden och fortsÀtter att öka. I takt med stigande Älder ökar risken för sjukdomar och dÀrmed Àven lÀkemedelsanvÀndningen. Personer över 80 Är konsumerar i genomsnitt 5,8 lÀkemedel per person och Àldre pÄ sjukhem tio lÀkemedel per person vilket Àr en ökning med 60 % sedan slutet av 1980-talet. Anledningen till denna ökning Àr att det idag finns stora möjligheter att förebygga och behandla mÄnga sjukdomar eftersom det hela tiden utvecklas nya lÀkemedel och behandlingsmetoder. Polyfarmaci och olÀmplig förskrivning av lÀkemedel till Àldre över 65 Är enligt Beers kriterier (se bilaga I) Àr ett vÀxande och vÀrldsomspÀnnande hÀlsoproblem.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

FÀrdigmat blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle och nya alternativ dyker stÀndigt upp pÄ hyllorna i butikernas kyl och frysdiskar. Tidigare forskning har pÄvisat att anledningen till denna ökning Àr att allt fler kÀnner att de inte har tillrÀckligt med tid för att laga egen mat, utan istÀllet vÀljer att Àta nÄgot fÀrdiglagat som bara behöver vÀrmas eller kan Àtas direkt ur förpackningen.Syftet för denna studie var att ta reda pÄ hur ofta allmÀnheten Àter fÀrdigmat, varför de vÀljer detta istÀllet för att laga egen mat och efter vilka kriterier de vÀljer den fÀrdigmat de ska Àta, samt vilken fÀrdigmat som Àr populÀrast i samhÀllet. Vi har Àven tittat pÄ om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor, olika Äldersgrupper och om boendesituationen har nÄgon inverkan pÄ dessa frÄgor. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning med ett bekvÀmlighetsurval, dÀr vi slumpvis valde ut förbipasserande personer pÄ bland annat ett köpcenter. Resultatet visade att det var nÄgot vanligare att mÀn Ät fÀrdigmat Àn kvinnor, samt att det var vanligare bland den yngre generationen och de som bodde ensamma.

ProblemomrÄde: Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation? Teoretisk ram och metod: VÄr studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.