"Ja, det är Lukas-matte idag!" En fallstudie av matematikundervisning på gruppnivå
SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förståelse för såväl klasslärares som speciallärares hinder och möjligheter att på gruppnivå utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en särskild inriktning mot elever i behov av särskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gå tillbaka till sakerna själva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgår från att den livsvärld vi deltar i är för-givet-tagen och att vi sällan reflekterar över den och är omedvetna om varför vi gör som vi gör. I den hermeneutiska tolkningsprocessen har tre fenomenologiska begrepp varit centrala: det för-givet-tagna, den levda kroppen samt lärares hållning. Studien har genomförts som en fallstudie av en speciallärares arbete med två klasslärare och deras klasser. Observationer, intervjuer och dokumentanalys har genomförts på: klasslärarnas matematiklektioner, klasslärarnas och speciallärarens gemensamma lektioner, speciallärarens enskilda undervisning samt lärarnas och speciallärarens planering tillsammans. Den hermeneutiska spiralen utgör en bra bild för hur det empiriska materialet har tolkats.ResultatResultatet är uppdelat i två delar. Del 1 visar att klasslärarnas undervisning på gruppnivå i stora drag bygger på det kategoriska specialpedagogiska perspektivet. Det är det perspektivet som är för-givet-taget i den här skolans kultur, sitter i dess väggar. Synen är att elever i behov av stöd behöver en annan sorts, mer individuell, undervisning än de andra eleverna. Speciallärare Lukas lektioner skiljer sig från klasslärarnas, på så sätt att de utgår från problemlösning, kommunikation och variation av uppgifterna. Till och med eleverna själva skiljer hans undervisning mot den vanliga undervisningen genom att kalla hans lektioner för ?Lukas-matte?. Detta skulle då kunna visa på att han står för det relationella specialpedagogiska perspektivet. Resultatet i del 2 visar att speciallärare Lukas framstår som en expert, som utför saker som övriga inte kan. Lärarna uttrycker också att de inte kan ta till sig Lukas sätt att arbeta. De har varken hans kunskaper eller tid till förberedelse. De två specialpedagogiska idealbilderna lever sida vid sida i denna skolas livsvärld. Studien visar den komplexitet som praktiken utgör. Ett antal svårigheter uppstår i vardagen, där en anpassning måste ske för att utveckling av matematikundervisningen ska ske.