I mÄnga kommuner finns sprÄkklasser. För att bli mottagen till sprÄkklass krÀvs nÄgon diagnos inom sprÄkstörning. Aktuell forskning gör gÀllande att sprÄkstörning sÀllan Àr en isolerad funktionsnedsÀttning. Barnets svÄrigheter kan förklaras utifrÄn att sprÄkstörning Àr den mest framtrÀdande funktionsnedsÀttningen vid en given tidpunkt eller att sprÄkstörningen Àr en markör pÄ andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar frÀmst i skolÄlder. Syftet med studien Àr att fÄ kÀnnedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet sprÄkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar samt hur detta pÄverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till sprÄkklass.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Syftet med denna uppsats Àr att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallÀrares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkÀtundersökning dÀr vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jÀmför detta med speciallÀrare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vÀnde oss till alla specialpedagoger och speciallÀrare i Eskilstuna och VÀsterÄs. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkÀten vidare till en pedagog med mer eller mindre Àn 10 Ärs yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallÀrare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstÄ resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ÀmnesomrÄdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vÄr teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten sÀger om den specialpedagogiska verksamheten.

Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av sÀrskilt stöd i ÄtgÀrdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) ProblemomrÄde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av sÀrskilt stöd konstrueras i ÄtgÀrdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. FrÄgestÀllningar tog utgÄngspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr en socialkonstruktionistisk teori anvÀndes som ingÄng. Vid anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kÀnnetecken kan vara att det finns en kritisk hÄllning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrÄgestÀllningar.

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, mÀnniskor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande Àr det merparten som vÀljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv instÀllning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, tvÄ som till vardags handlar ekologiskt och tvÄ som handlar konventionellt.  Det finns mÄnga anledningar till varför inte konsumenter vÀljer att handla ekologiskt. NÀr konsumenten stÄr för ett val av vara sÄ Àr det flera kriterier som spelar in sÄ som kvalitet, hÀlsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier sÄ handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.

syftet Àr att beskriva tvÄ sÀtt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja barn i förskolan. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts baserat pÄ halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barn i förskolan skulle vara hjÀlpta av större specialpedagogiska insatser.Resultatet visar en för otydlig organisation nÀr det gÀller specialpedagogernas roll i förskolan dÀr en viss osÀkerhet finns i rollerna och för vem som ska leda utvecklingsarbetet..

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvÀrdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. DÀremot krÀvs det ingen offentlig upphandling nÀr en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns Àven möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristÄende enheter, som dÄ jÀmstÀlls med verksamhet i egen regi. För att sÄdan verksamhet ska undantas frÄn upphandlingsskyldighet stÀlls sÀrskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristÄende enheten. Kontrollkriteriet krÀver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristÄende enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristÄende enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer dÀr myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har ocksÄ pÄ senare tid ansetts omfattas av undantag frÄn upphandlingsskyldighet.

Syftet med detta examensarbete Àr att genom de specialpedagogiska relationella ? och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgÄngspunkter har varit den salutogena teorin med fokus pÄ KASAM, kÀnsla av sammanhang, och Cumminsmodell dÀr fokus ligger pÄ att undersöka samspelet mellan lÀrare och elev. Detta eftersom elevens tillÀgnande av kunskap och motivation beror pÄ hur lÀraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, sprÄk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder Àr observationer, informella samtal med lÀrare, samt intervjuer av lÀrare.

LÀrandecentrerad design (LCD) Àr en utvidgning av den anvÀndarcentrerade designprocess som tillgodoser den lÀrandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanstÀllt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt stÀller pÄ uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lÀmplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvÀrdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lÀmplighet i en lÀrandecentrerad utvecklingskontext.

LKAB:s brytning av jÀrnmalm lÄngt ned i berget orsakar rörelser och sÀttningar i marken som till stor del pÄverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestÀmts att Kiruna stad under nÀrmsta Ären kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttÀvling gÀllande byggnationen av deras nya stadshus. TÀvlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna pÄ WSP:s kontor i LuleÄ projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium dÀr klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begrÀnsats till sex stycken extremfall dÀr temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.

Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.

PÄ marknaden finns ett flertal JavaScript-ramverk, exempelvis: YUI, The Dojo Toolkit, Kendo UI och. Ext JS. Syftet med studien Àr att undersöka vilka av dessa JavaScript-ramverk som Àr lÀmpliga att anvÀnda vid utveckling av stora dynamiska webbapplikationer. Sedermera skall studien leda till ett förslag pÄ JavaScript-ramverk för ÀndamÄlet. Ramverken har analyserats och jÀmförts med avseende pÄ följande aspekter och kriterier: skalbarhet, prestanda, AJAX, RPC-hantering, licensering, webblÀsarkompatibilitet, grÀnssnittskomponenter, anrop mellan domÀner, DOM-hantering och anvÀndarvÀnlighet.

Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.