Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens Krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 Krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur Krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att Krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris..

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika Krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors Krisplaner. Det är inte respondenternas Krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra.

Kriser och allvarliga händelser sker på svenska företag varje år. Krisplanernas förekomst inom privata företag är låg jämfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte är så god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur man på olika nivåer i privata företag beskriver förekomst, användande och implementering av Krisplaner. De roller som studien undersöker är chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder och kategorier.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur Krisplaner är etablerade i Luleå kommuns grundskolor, vad de innehåller samt få en ökad förståelse om hur lärare kan bemöta elever i kris. Vi har med hjälp av litteraturstudier fått mer lärdom kring ämnet kris och hur bemötandet med de inblandade i en krissituation bör gå till. Med hjälp av en enkät besvarad av tio rektorer samt intervjuver med en lärare och tre rektorer tog vi reda på hur Luleå kommuns grundskolor arbetar när en krissituation uppstår och hur Krisplanerna är utformade. Vår undersökning visade att skolorna har Krisplaner som alla pedagoger har tagit del av och en slutsats som vi kommit fram till är att det är viktigt att Krisplanerna är uppdaterade och väldetaljerade när olyckan väl är framme. Utifrån resultatet och den teoretiska bakgrund har det framkommit att det inte finns någon klar mall över hur bemötandet av en individ i sorg ska gå till.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till Krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Vi föds och vi dör. Det är livets gång och det är ingenting vi människor kan påverka. Det är viktigt att människor har en öppen attityd för existensiella frågor om liv och död. När ett barn berövas livet känns det orättvist och onaturligt. Det är viktigt att vi tar vårt ansvar för barnen genom att inte tabubelägga samtal om döden.

Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgå vid händelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer på skolan. Det finns inga direktiv från varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa Krisplaner skall vara utformade eller vilka händelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av Krisplanerna. Jag har inhämtat Krisplaner från fem grundskolor med årskurser från förskoleklass till årskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpå jag upptäckt stora skillnader och även likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat på tre utkristalliserade teman:Elevs dödsfallUppföljning av elever som mår dåligt till följd av inträffat dödsfallSituationer som en enskild skola är ensam om att lyfta uppVidare för jag en diskussion kring Krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns känslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.Jag söker även efter indikationer på att barn som mår dåligt till följd av att föräldrarna separerar lyfts upp i Krisplanerna.

Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av Krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

Sorg är ett omfattande område och denna studie fokuserar på hur lärare i förskolan och iskolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat någon nära anhörig eller andrapersoner i barnets närhet. Ett syfte med studien är att få en uppfattning om hur lärare iförskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbatsav sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte är också attundersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att få svar på vårfrågeställning har en enkätundersökning på sex olika skolor och förskolor i en kommungenomförts. Trettiotre verksamma lärare i skolan i årskurserna F-6 och i förskolan har deltagiti undersökningen.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

Många katastrofer drabbar oss i vår värld och många barn är med om dessa händelser. I många fall är det barn som mister föräldrar och skolan får därmed delta i processen med att hjälpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgång är utformad efter tre nivåer. Dessa är det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen på olika vis.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever, men även lärare kan bli hjälpta vid en krisartad situation och ta reda på hur Krisplaner används i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmänniska kan hjälpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen på en skola kan agera när en kris inträffar. Vi tycker att det är viktigt att ha en förståelse inom ämnet kris och sorgarbete för att kunna hjälpa en person på bästa sätt. Vi tycker även det är viktigt att ta reda på skolans insats när det inträffar en kris.