Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

TrycksÄr Àr en vÄrdrelaterad skada vars prevalens Àr utbredd pÄ sjukhus i Sverige. Denna hudskada uppkommer nÀr ett ihÄllande tryck orsakar att underliggande vÀvnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksÄr ska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksÄr. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors syn pÄ trycksÄrsprevention relaterat till patienter som ligger inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in via enkÀter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter.

Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.

Bakgrund: Att mÀta, utvÀrdera och behandla smÀrta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde och tidigare studier har visat att det finns brister i smÀrtbehandlingen. SmÀrtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvÄrdnadsomrÄde för att förbÀttra vÄrdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smÀrta hos patienter inskrivna pÄ medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smÀrta och smÀrtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors ÄtgÀrder kring smÀrta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes pÄ 7 avdelningar pÄ SkÄnes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. EnkÀten som anvÀndes har tidigare anvÀnts i en studie pÄ Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade pÄ enkÀten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smÀrta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smÀrta >3 pÄ NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smÀrta som mÄttlig och 40 (65,6 %) som svÄr.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen Àr en komplex inrÀttning dÀr förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmÀktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan sjÀlva bestÀmma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn pÄ budget och budgetprocessen. UtifrÄn detta resonemang har forskningsfrÄgorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det Àven kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Denna uppsats undersöker hur lÀrare som undervisar i grundskolans tidigare Är resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i Àmnet engelska. Intervjuade lÀrare Àr allasituerade pÄ olika skolor i en mellanstor stad i sydvÀstra Sverige. Studien Àmnar synliggöralÀrares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter pÄverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrÄn kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lÀrarnas tidigare erfarenheter, förvÀntningar pÄ eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus pÄ den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har pÄverkathur lÀrarna resonerar.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

I uppsatsen söker jag svar pÄ om eleverna har Àndrat studiebeteende och lÀmnat det skrivna bladet till förmÄn för det elektroniska dokumentet, i en studiemiljö som erbjuder bÄda alternativen. I studien undersöker jag Àven vilka faktorerna kan vara kring elevernas val av dokumenttyp vid lÀrsituationen. Slutsatser jag kunnat dra i arbetet Àr att elever av i dag nyttjar elektroniska dokument i högre utstrÀckning om tillgÄngen pÄ datorer Àr hög och materialet finns lagrat elektroniskt. I diskussionen kring resultatet förs Àven tankegÄngar om en god tillgÄng pÄ e-dokument samt datorer ger större möjlighet att individualisera studierna..

Detta examensarbete har fokuserat pÄ vilka normer som finns i Ätta likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten Àr en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller Äterskapa normer i verksamheterna. UtifrÄn Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna Àr i sin helhet antingen det ena eller det andra. FörÀndringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde BrÀnnskadeteamets ettÄrsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvÀrderingsenkÀt anvÀnts, svaren Àr insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkÀten.Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade stÀllt frÄgor ansÄg att de hade fÄtt svar pÄ sina frÄgor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade stÀllt nÄgra frÄgor (7%).

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt frÄn en undersökning som jag gjorde pÄ en grundskola för de tidigare skolÄren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete dÀr vÀrdegrunden och samverkan med förÀldrar stod i fokus, för att vÀnda en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i Ärskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fÄnga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegÄngarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha förÀldrarna med sig i vÀrdegrundsarbetet.