Syfte - Syftet med studien Àr att presentera exempel pÄ vad integration kan innebÀra för mÀnniskor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och mÄlgruppen) pÄ integrationsÄtgÀrder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsÄtgÀrder eller utgör mÄlgrupp för ÄtgÀrderna. MÄlet med uppsatsen Àr att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (RosengÄrd, Fosie och Södra Innerstaden) med utgÄngspunkt i arbete och utbildning. Metod - I vÄr C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestÄende av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus pÄ ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrÄn vÄrt forskningsresultat. VÄra data har gÄtt ut pÄ bÄde öppna och semistrukturerade intervjuer baserad pÄ en intervjuguide. Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende pÄ var man befinner sig i och vilken position man har i samhÀllet. I vÄr undersökning bland vÄra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration pÄ ett likvÀrdigt sÀtt.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands lÀn, detta med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: om grundskolorna i Hallands lÀn hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrÄn statens folkhÀlsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingÄ i ett policydokument gÀllande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrÄgade skolor angav att de hade ett policydokument innehÄllande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade nÄgon policy pÄ omrÄdet och 13 av 49 svarade inte pÄ förfrÄgan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gÀllande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick frÄn ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nÀmnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast lÄg pÄ alkohol och narkotika.

Syftet med studien var att med hjÀlp av direkt oftalmoskopi undersöka om det finns nÄgon skillnad i prevalens av katarakt mellan mÀn och kvinnor i en population i Guatemala som sökt synhjÀlp. Metod: Studien genomfördes pÄ patienter som sökt synhjÀlp via organisation Vision For All i Guatemala. SynskÀrpa och bÀsta korrektion utvÀrderades med hjÀlp av Snellen E-hake tavla pÄ fem meter och provbÄge och provglas. BÄde höger och vÀnster öga undersöktes med direkt oftalmoskopi pÄ 30 cm avstÄnd ca 20 grader temporalt. Undersökningen utfördes odilaterat och graderades efter Mehra och Minassians studie frÄn 1988. Totalt deltog 181 patienter varav 108 var kvinnor och 73 var mÀn.

Syftet med studien har varit att utvĂ€rdera den nya arbetsmodellen "Öppen tidbok" vid Lycksele BUP - utifrĂ„n barnens och deras förĂ€ldrars perspektiv. Arbetsmodellen som innefattar erbjudande om tid nĂ€r familjen sjĂ€lv önskar samt upp till fem besök i ett första skede startades 070815. Studien har genomförts i form av en enkĂ€tundersökning som inbegriper alla familjer och behandlare vid det femte alternativt avslutande besöket under november och december 2007. Nio flickor och tvĂ„ pojkar i Ă„ldrarna 9 - 17 Ă„r har deltagit i studien tillsammans med elva mammor och sex pappor. Bortfallet utgörs av tvĂ„ familjer.

MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av organisatoriskt lÀrande nÀr det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning pÄ olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer pÄ grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: VÄrt resultat indikerar pÄ att skolorna för ett aktivt arbete mot krÀnkningar och diskriminering, vilket Àven finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingÄr i det övergripande arbetet mot krÀnkningar.

Bakgrund: LÀkemedelshantering utgör en stor del av det dagliga arbetet för sjuksköterskor. Varje Är orsakas ett stort antal patienter skador pÄ grund av brister i lÀkemedelshanteringen. Ett stÀndigt sÀkerhetsarbete dÀr avvikande hÀndelser rapporteras och utreds kan förhindra att fel upprepas. Lex Maria Àr en form av avvikelserapportering som syftar till att identifiera bakomliggande orsaker till den avvikande hÀndelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka fel som begÄs i samband med lÀkemedelshanteringen inom primÀr-, kommunal- och hemsjukvÄrden och som medför, eller riskerar att medföra, skada för patienten och dÀr sjuksköterskan hade kunnat pÄverka hÀndelseförloppet.

VÄrt examensarbete bygger pÄ en gruppvÀgledningsomgÄng som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som dÄ gick i nionde klass och var pÄ vÀg att vÀlja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvÀgledningen hjÀlpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsÄg vi att titta pÄ om deras kunskap om sig sjÀlva och sÀkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjÀlp av gruppvÀgledningen. Vi intervjuade Àven en grupp elever, som inte hade fÄtt gruppvÀgledning (referensgruppen), för att kunna jÀmföra resultaten. Vi valde att slumpmÀssigt frÄga ut klasskamrater till vÄr grupp som vi visste inte hade fÄtt nÄgon gruppvÀgledning i nian. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod baserat pÄ personliga intervjuer, dÀr vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vÄr gruppvÀgledning och sex andra elever som inte har fÄtt nÄgon gruppvÀgledning (referensgrupp).

Vid lantmÀteriförrÀttning Àr huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammantrÀde ska hÄllas. Syftet med sammantrÀdet Àr att informera sakÀgarna dels om ansökningen och dels om de ÄtgÀrder som har eller ska utföras i Àrendet. Det finns dock undantag frÄn regeln, i de fall inga enskilda- eller allmÀnna intressekonflikter föreligger fÄr handlÀggning ske utan sammantrÀde. Hur förrÀttningslantmÀtaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrÀttningslantmÀtaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakÀgare som inte ansökt inte motsÀtter sig ÄtgÀrden efter att de delgivits ansökan.

Problematisering: Under 2013 ska regelverket Basel-­?III börja implementeras iEuropa. Dess huvudsyfte Àr att förhindra framtida finansiellakriser. Det tidigare regelverket Basel-­?II har dock haft uppenbarabrister med tanke pÄ den senaste finanskrisens omfattning.

I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Inledning: Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, det ekonomiska tillstÄndet skiftar frÄn land till land och nÀr en stor finansiell kris bryter ut sÄ drabbas de flesta lÀnderna. Företag möter varje dag utmaningar, det Àr dock under en finansiell kris som dessa utmaningar Àr som svÄrast. Det gÀller i dessa situationer att företagen sÀtter upp verklighetsbaserade mÄl, som under de förutsÀttningar som rÄder gÄr att uppnÄ. Samtidigt ska företagen balansera sina mÄl gÀllande lönsamhet och tillvÀxt sÄ att bÄde ledning och aktieÀgarna blir nöjda och fÄr det som de efterfrÄgar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företagen uppnÄr en balanserad mÄllinje med hjÀlp av nyckeltalen för tillvÀxt och lönsamhet.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva sjÀlvobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och Älderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan sjÀlvobjektifiering och anknytningsstil. Metoden för undersökningen var sjÀlvskattningsformulÀren ?The Relationship Questionnaire? och ?Trait self-objectification Questionnaire?.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns stÀndiga jakt pÄ nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet pÄ olika sÀtt erfar sin omvÀrld. I detta examensarbete studerar vi hur man som pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmÄgor. UtifrÄn en kvalitativ ansats har vi valt att med hjÀlp av observationer undersöka faktorer som kan pÄverka barns lust och motivation för lÀrande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma pedagoger inom omrÄdet. Genom en utvidgad syn pÄ lÀrandet och med ett gemensamt förhÄllningssÀtt skapas möjligheter till en skola för alla..