Att utsÀttas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att pÄverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer dÀr syftet var att skapa förstÄelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade pÄverkats starkt av hÀndelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta hÀndelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansÄg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer beskriva nÄgra förÀldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrÄgor som stÀlls Àr: Vad Àr lek enligt förÀldrarna?, Vilken roll anser sig förÀldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig förÀldrarna information om leken? I litteraturgenomgÄngen redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sÀtt att se pÄ leken och se vad som behövs för att leken ska uppstÄ. Den tidigare forskningen presenteras ocksÄ utifrÄn tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen förÀldraperspektivet.

Under de senaste hundra Ären har skolan förÀndrats frÄn att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förÀndring har synen pÄ elever förÀndrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregÄende som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebÀr att eleven i största möjliga utstrÀckning ska fÄ sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lÀrande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frÄgan för oss blir dÄ: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vÄr historia blev mer intressant pÄ ett mikroplan dÀr vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt pÄ den monetÀra delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit vÀldigt trÄkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krÀvs för att pÄ djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som pÄ det ena eller andra sÀttet Àr inblandade i denna historia..

Patienterna pÄ en intensivvÄrdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna Àr bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande lÀkemedel, stor mÀngd intravenös vÀtska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försÀmrad sÄrlÀkning samt kardiologisk pÄverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvÄrdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie pÄ 583 vuxna patienter som vÄrdades pÄ en intensivvÄrdsavdelning nÄgon gÄng under 2009 genomfördes.

I och med ratificeringen av Kyotoprotokollet Ätog sig Sverige att sÀnka sina utslÀpp av koldioxid. För att minimera kostnaderna förknippade med detta Ätagande tillÄter Kyotoprotokollet anvÀndandet av tre flexibla mekanismer varav en Àr handel med utslÀppsrÀtter. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de samhÀllsekonomiska skillnaderna mellan de tvÄ teoretiskt kostnadseffektiva principerna för tilldelning av utslÀppsrÀtter, ren grandfathering utan handelsrestriktioner och auktionering. Studien kommer fram till att under antagandet om en perfekt fungerande ekonomi, innebÀr auktionering att samhÀllet kan minska sina kostnader för utslÀppsminskningen med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor jÀmfört med grandfathering. Gratis tilldelning visade sig Àven ha en negativ inverkan pÄ kostnadseffektiviteten genom höga transaktionskostnader samt pÄ grund av att vissa företag inte fann grandfatheringprincipen trovÀrdig inför framtiden.

Oro, Ängest och depression Àr ett allt vanligare och Äterkommande problem hos mÄnga skolbarn. Syftet med denna studie var att undersöka hur KBT-baserad gruppbehandling i skolmiljö kan pÄverka barns upplevda oro, Ängest och depression. SjÀlvskattningsformulÀren PSWQ-C (oro), MASC (Ängest) och CDI-S (depression) anvÀndes som mÀtinstrument. Behandlingen omfattade barn i Ärskurs 3 vilka delades in tvÄ behandlingsomgÄngar och randomiserades till metoden TillÀmpad Avslappning respektive metoden Medveten NÀrvaro. De frÄgestÀllningar som undersöktes var; fanns nÄgon behandlingseffekt och/eller vidmakthÄllandeffekt; fanns nÄgon skillnad mellan de tvÄ behandlingsmetoderna; fanns nÄgon skillnad mellan de tvÄ behandlingsomgÄngarna? Skillnader mellan de tvÄ behandlarna och skillnader mellan hur pojkar och flickor svarade pÄ behandling undersöktes Àven.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. ForskningsfrÄgorna handlade om vilka personer som har haft inverkan pÄ valet av studier, vilken hjÀlp studenten ansÄg sig ha fÄtt av studie- och yrkesvÀgledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan pÄ studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvÀgledares bÀttre insikt för vad som kan vÀcka intresse hos kvinnor att vÀlja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan frÀmja bÀttre jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm pÄ tvÄ dominerade av mÀn inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit pÄverkade av förÀldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvÀgledare eller vÀnner.

Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

Problem Vi Àmnar utreda om det finns ett samband mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet. Vi studerar befintliga mÀrkes- och butikslojalitetsteorier för att genom dessa skapa en för vÄrt syfte relevant modell. Syfte VÄrt syfte med uppsatsen Àr att utreda huruvida ett samband finns mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Metod Arbetet Àr av induktiv karaktÀr och bygger pÄ en explorativ studie av lojalitetsaspekter inom dagligvarubranschen. Metoden i uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ huvudsteg: övergripande och handgripligt tillvÀgagÄngssÀtt.

Förr eller senare kommer vi som lÀrare att stÀllas inför det faktum att vi mÄste hantera krissituationer dÀr en eller flera elever behöver omsorg. VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jÀmföra erfarna lÀrares och lÀrarstudenters Äsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vÄr undersökning ta reda pÄ vad lÀrare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lÀrare bemöter dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat sex lÀrare med minst fem Ärs yrkeserfarenhet och sex lÀrarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi lÀst gett oss följande resultat: SkilsmÀssa Àr den krisorsak för barn som enligt resultatet Àr den vanligaste.

Syftet: Syftet med denna studie var att fÄ en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit pÄverkas av den parodontala behandlingen. Material och metod: Sökning av studier gjordes i tvÄ databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestÀmda kriterier först utifrÄn titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen. Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lÀstes i sin helhet och 9 av dem ansÄgs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast anvÀnt sig av en generell metod för att mÀta livskvalité, en studie hade anvÀnt sig av bÄde en generell och en sjukdomsspecifik mÀtmetod och en studie hade anvÀnt sig av frÄgor som de sjÀlva hade utvecklat.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur bakgrund, Älder, familjesituation, arbetskraft, förÀndring av social stÀllning och flyttningar sett ut för torparna pÄ SkÀlby gÄrd i Kalmar kring Är 1890. DÀrtill att, om möjligt, peka pÄ faktorer som lett till minskning av antalet torpare pÄ SkÀlby gÄrd.FrÀmst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna pÄ SkÀlby gÄrd Är 1890 hade hög Älder och var gifta. De hade mÄnga barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social stÀllning som sina förÀldrar och flyttade inte sÄ lÄngt. FÄ blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Studien avhandlar ett brittiskt kompani under mission i Afghanistan och hur deras operationer stÄr sig i förhÄllande till David Kilcullens twenty-eight articles. Förbandet hade som uppgift att söka stridskontakt med motstÄndaren inom ett kompaniomrÄde i syfte att isolera striderna och möjliggöra uppbyggnadsprojekt i Sangin provinsen i Afghanistan. Slutsatserna Àr att kompaniet upptrÀdde mer som ett reguljÀrt skyttekompani och hade inte nÄgon tydlig counterinsurgency metodik i enlighet med Kilcullens teori..

VÄldtÀkt Àr ett stort samhÀllsproblem, med över 3000 anmÀlda vÄldtÀkter i Sverige 2007. Definitionen av vÄldtÀkt Àr en tolkningsfrÄga som pÄverkas av moraliska synsÀtt. Denna synbygger pÄ historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige Àr kÀnt för att ha kommit lÄngt pÄ vÀg mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, vilket skulle kunna innebÀra att svenskar har lÀgre acceptans för dessa myter. FÄ studier om vÄldtÀktsmyter har gjorts i Sverige.