Sökresultat:
16355 Uppsatser om Kriser som hade kunnat förhindras - Sida 48 av 1091
Upplevelser av hot och vÄld bland enhetschefer inom Àldreomsorgen
Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur enhetschefer inom Ă€ldreomsorgen upplever hot och vĂ„ld. Ă
tta enhetschefer berÀttade om olika situationer de hade upplevt. TvÄ enhetschefer hade inte upplevt nÄgon hot- eller vÄldssituation i yrkesrollen. Resultatet visade att enhetscheferna i den hÀr studien hade blivit hotade frÄn olika hÄll, bland annat frÄn vÄrdtagare, anhöriga till vÄrdtagare, personal och anhöriga till personal. Det var olika former av hot- och vÄldssituationer.
En jÀmförelse av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda vid tvÄ kommunala förvaltningar med olika personalomsÀttning
 Syftet med studien var att undersöka hur inre motivation och arbetstillfredsstÀllelse Àr relaterat till hög respektive lÄg personalomsÀttning och vad som Àr viktigt i valet att stanna pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ tvÄ kommunala förvaltningar, varav en hade hög personalomsÀttning och en hade lÄg personalomsÀttning. EnkÀten var uppdelad i tre delar med sammanlagt 49 frÄgor och besvarades av totalt 249 personer. De mÀtinstrument som anvÀndes var BNS (Basic Need Satisfaction at work Scale) som mÀter inre arbetsmotivation utifrÄn SDT (Self-Determination Theory) och MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire) som mÀter inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade att förvaltningen med hög personalomsÀttning hade högre yttre arbetstillfredsstÀllelse Àn förvaltningen med lÄg personalomsÀttning. .
Progesterons relation till immunförsvaret och betydelse för utvecklingen av pyometra hos tik
Progesteron har mÄnga fysiologiska effekter, vilka frÀmst syftar till bevarad drÀktighet. Tikens reproduktionscykel Àr unik genom att hon tidvis pÄverkas av lÄngvarigt höga halter progesteron Àven om hon inte Àr drÀktig. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ hur progesteronets effekter kan orsaka problem hos den icke-drÀktiga tiken genom att bidra till uppkomst av pyometra. Man har experimentellt kunnat inducera pyometra genom tillförsel av progesteron, vilket tyder pÄ att effekten av progesteron Àr en viktig del i etiologin för tillstÄndet.
Progesteron har visats dÀmpa immunförsvaret genom att förhindra uppkomsten av ett Th1-svar och sÄledes Àven den cellmedierade immuniteten, samt orsaka en förskjutning mot ett Th2-svar. Progesteron har Àven visats sÀnka förmÄgan hos immunförsvarsceller att svara mot bakteriella agens.
Frukostfrekvens, fysisk aktivitet, övervikt och sömn bland ungdomar pÄ JÀmtlands gymnasium.
Oregelbunden frukostkonsumtion Àr vanligare bland ungdomar Àn bland barn under 10 Är och vuxna över 65 Är. De som ligger i störst riskzon att fÄ frukosten oregelbunden Àr de ungdomar som sover dÄligt, inte utför nÄgon fysisk aktivitet samt Àr överviktig. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomars frukostvanor hade ett samband med fysisk aktivitet, sömn och övervikt. Metod.
Kvalitetskontroll inom revisionen - en oberoende granskning?
Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.
IfrÄgasatt vÄldtÀkt. En studie om kvinnors klÀdsel har nÄgon betydelse vid vÄldtÀktsrÀttegÄng
Jag har valt att skriva ett examensarbete om kvinnors klÀdsel har nÄgon betydelse vid en vÄldtÀktsrÀttegÄng. Anledningen till uppsatsÀmnet Àr att kvinnan har historiskt varit en svagare individ i vÄrt samhÀlle, vilket jag tror Àven avspeglas i vÄrt rÀttssystem. En vÄldtÀkt Àr ett av de vÀrsta brott en kvinna kan utsÀttas för, dÀrför intresserade jag mig för idén om att undersöka hur bilden av kvinnan ser ut i vÄrt rÀttssystem. MÄnga genusteoretiker och rÀttssociologer anser att det finns en fördom om hur en kvinna ska vara klÀdd och bete sig, vilket de Àven pÄstÄr i viss mÄn pÄverkar vÄra vÄldtÀktsrÀttegÄngar. Metoden jag har valt för att kunna fÄ en nÄgorlunda bild av hur det ser ut i vÄra rÀttssalar Àr att undersöka elva rÀttsfall rörande vÄldtÀkt frÄn tingsrÀtten, dÀr jag analyserar tingsrÀttens bedömning vid skuldfrÄgan.
Marknadsföring som vÀgledning
Undersökningen har fokuserat pÄ hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vÀnda en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka pÄverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbÀttra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som gÄr första Äret pÄ Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter frÄn gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege dÀr Industriprogrammet ingÄr.
LinjenÀt - en fallstudie av LuleÄ och VÀxjö
Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.
Civil-MilitÀr Samverkan : En organisationskulturell kunskapsutmaning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..
Kommunikation av risker och riskhantering i Ärsredovisningar
Olika intressenters skÀrpta krav pÄ genomlysbarhet, vad gÀller de risker företag utsÀtts för och hur dessa hanteras, Àr en konsekvens av den senaste tidens uppmÀrksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via Ärsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsÀttningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att anvÀnda ett ramverk för en fullstÀndig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvÀrldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig Ät mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? AnvÀnds kvantitativa mÄtt för att mÀta riskernas pÄverkan? Undersökningen visar inte pÄ nÄgra entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.
Ett JÀkla Tyckande : En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning isvensk politisk nyhetsbevakning
Titel: Ett jÀkla tyckande: En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och Är: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsÄr. Dessutom undersöker den hur förÀndringen iartikelantal pÄverkat genomsnittsstorleken pÄ artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lÄgomfattning.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllande som rÄder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gÀllande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsÄren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsÄr. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har rÀknats och mÀtts.
NĂ€r industri blir till stad
Bakgrunden till detta examensarbete Àr att PapyrusomrÄdet i Mölndals Kvarnby stÄr inför en omfattande ombyggnad. OmrÄdet har till stora delar stÄtt övergivet sedan tillverkningen upphördeÄr 2006. I omrÄdet finns dock stora kulturvÀrden som bör tas tillvara pÄ samt bevaras. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur byggnad 18 pÄ omrÄdet kan tas tillvara pÄ och vilka nyaverksamheter som kan vara lÀmpliga för byggnaden i det nyplanerade omrÄdet. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lÀmpar sig bÀst för byggnaden och för omrÄdet.
Företagslivscykelns pÄverkan pÄ nÀtverksstrukturen för svenska riskkapitalbolag. : - En kvantitativ studie ur ett nÀtverksperspektiv
Riskkapitalbranschen Àr en vÀxande bransch i Sverige och bÄde en viktig finansiÀr samt kunskapskÀlla för bÄde nystartade företag och företag med ambition att vÀxa sig stora och internationella. Beroende pÄ vart i livscykeln ett företag befinner sig stÄr de inför olika utmaningar och behöver hjÀlp med olika saker, en hjÀlp som riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att generera kunskap om svenska riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom Àmnet. Studien fokuserar pÄ nÀtverksstrukturen bland de företag som svenska riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nÀtversstrukturen beroende pÄ vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nÀtverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrÄn vad olika kÀllor ansÄg vara de tvÄ största och mest framgÄngsrika riskkapitalbolagen i norden.
Att vara prövad men inte uppgiven - konsten att leva med bensÄr
Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensÄr upplever sin vardag ur ett fysiskt, kÀnslomÀssigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensÄr frÄn tre hÀlsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: SÄrets kondition, Komplikationer till att leva med bensÄr samt Anpassning till att leva med bensÄr. Temat beskrev att patienter med bensÄr hade mÄnga svÄrigheter men att de, samtidigt, pÄ olika sÀtt, tog itu med dessa svÄrigheter för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt.
SÀrredovisning av kommunala vattentjÀnster
Den hĂ€r uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjĂ€nster. Ă
r 2006 kom enny lag om allmÀnna vattentjÀnster ut som stÀller krav pÄ att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas sÀrskilt. Vi har dÄ fÄtt ett uppdrag frÄn Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin sÀrredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i VÀstra Götaland lÀn. Tre avdem nÀrmare bestÀmt i norra BohuslÀn och tvÄ av dem i VÀstergötland. Under arbetetsgÄng har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav tvÄ stycken skedde i Tanumskommun.