Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

Hösten 2012 slÀppte organisationen LÀkare Utan GrÀnser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmÀrksammas det faktum att det finns flera humanitÀra kriser i vÀrlden som allmÀnheten i Sverige inte kÀnner till. Organisationen benÀmner dessa som ?glömda kriser?. Anledningen till den lÄga kÀnnedomen hos allmÀnheten Àr, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna.

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur tvÄ olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste Ären dÄ flygmarknaden samtidigt har prÀglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jÀmfört denna kris med den kris företaget hade pÄ 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att anvÀnda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmÀnheten sÄg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att anvÀnda sig av, vilka lÀrdomar man tog med sig frÄn Gudrun och kommunernas syn pÄ information och allmÀnheten.Mitt material bestÄr frÀmst utav dokument, utvÀrderingar och rapporter frÄn kommunerna, lÀnsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med Ätta informantintervjuer. Forskning gÀllande kriser, kriskommunikation och information har Àven utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinÀra hÀndelse har varit en central del i uppsatsen dÄ lagen reglerar vad kommunerna och landstingen mÄste genomföra innan, under och efter en krissituation.

För eller senare kommer man som lÀrare att stÀllas inför det faktum dÀr man mÄste hantera en krissituation, dÀr en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom Àmnet krishantering Àr dÀrför ett viktigt hjÀlpmedel för hur man pÄ bÀsta sÀtt stöttar och hjÀlper barn och vuxna i svÄra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur man inom skolan arbetar men krishantering för att pÄ sÄ sÀtt samla kunskap inom Àmnet. Denna kunskap Àr ett viktigt redskap för mig i mitt kommande lÀraryrke men ocksÄ för andra som Àr verksamma inom lÀraryrket. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat tvÄ pedagoger och en rektor.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vÄrdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vÄrden karakteriserades av befrÀmjande och hÀmmande upplevelser. DÄ de anhöriga kÀnde att de hade gjort allt de kunnat för sin nÀrstÄende genom att vÄrda denne i hemmet, sÄ upplevdes det som att döden var lÀttare att acceptera. De anhöriga kÀnde en stolthet och en tillfredsstÀllelse över att ha varit anhörigvÄrdare och att de kunnat vara delaktiga i vÄrden och de kÀnde att de hade fÄtt en stÀrkt sjÀlvkÀnsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vÄrden i hemmet var stödet de fick ifrÄn vÄrdgivarna..

Bakgrund: Korrelation beskriver hur tvÄ tillgÄngar samvarierar med avseende pÄ storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppÄtgÄende trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, dÀr kapital lÀttare kunnat flyttas mellan marknader. Detta Àr orovÀckande eftersom investerare behöver lÄga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har Àven visat sig, dÀr enskilda lÀnder som Sverige Är 1992 upplevde en bankkris och dÀrmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser ocksÄ att, utifrÄn ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning.Metod: Uppsatsens metodansats Àr tvÄdelad, dÀr fokus ligger pÄ kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frÄgestÀllningar.

Ekonomiska kriser genomgÄr i regel tre faser, en akut fas, en vÄrdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frÄgan Àr hur ÄterhÀmtningen frÄn den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gÄtt och om man hade kunnat pÄverka utvecklingen genom att handla pÄ ett annorlun-da sÀtt. Förtroendet för en ekonomi kan mÀtas pÄ flera olika sÀtt, det mest konkreta Àr att titta pÄ hur mycket utlÀndska direktinvesteringar landet attraherar, och hÀr kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försÀmrades för att sedan gradvis för-bÀttras. De inhemska invÄnarnas syn pÄ den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, lönelÀget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin Äterspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det Àr exempel pÄ de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailÀndska ekonomin brast ordentligt pÄ grund av den ekonomiska kri-sen i slutet pÄ 1990-talet..

Vad Àr det som gör att mÀnniskor i dagens samhÀlle pressar sig sÄ hÄrt att de tillslut försÀtter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr som gör att vissa mÀnniskor inte kan identifiera och/eller lyssna pÄ egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver de mÀnniskor som sjÀlva fÄtt diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjÀlpta genom psykoterapi och i sÄ fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras pÄ kvalitativa djupintervjuer med fem personer som sjÀlva fÄtt diagnosen utmattningsdepression och som har gÄtt eller fortfarande gÄr i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker frÀmst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande pÄfrestande kriser har bidragit till extra sÄrbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dÄlig sjÀlvkÀnsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist pÄ emotionell omsorg kan finnas i socialt vÀlfungerade familjer.

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet pÄverkat den offentliga sektorn. FöresprÄkarna för NPM hÀvdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjÀlp av idéer frÄn den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. KonkurrensutsÀttning samt offentlig upphandling har blivit ett sÀtt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje Är tjÀnster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hÀvdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dÄligt.

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet pÄ en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig vÀrlden över och den svenska ekonomin pÄverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgÄngen som följde. Under finanskrisen prÀglades företagens situation av enosÀkerhet i omvÀrlden. Ekonomistyrning Àr ett av de verktyg företagen kan anvÀnda för att hanteraoro i omvÀrlden.

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Denna studie syftar till att undersöka hur personalen pÄ barnhemmet L.L.C.C.M. pÄverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistÄnd samt vilka risker som kan förekomma för en bistÄndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter Àr rwandier, och tvÄ Àr utlÀndska volontÀrer.

The purpose of this thesis was to illuminate and create a deeper understanding of a reputation?s value during crisis in business environment. We aimed to investigate how companies and organizations build up their reputation to prevent crises and how reputation affects the outcomes of a crisis. The theoretical section is based on various scientific articles. A case study was conducted based on interviews with two respondents from two different companies and organizations.

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv vĂ€rt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom Ă€mnesomrĂ„det socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förstĂ„else av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förstĂ„else av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft pĂ„ identitetsutvecklingen?Den metod som anvĂ€ndes var kvalitativ och materialet inhĂ€mtades med hjĂ€lp av djupintervjuer med tvĂ„ personer.