Studiehandledning på modersmålet- behövs det?
Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förväntningar före flykten, deras tankar om språk, språkinlärning och huruvida dessa förväntningar uppfylls eller förändras efter permanent uppehållstillstånd i Sverige samt om tankarna om språk förändrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer från Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förväntningarna förändrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan när de kommit till Sverige något som de inte hade kunnat föreställa sig. Några informanter, vilka var analfabeter, har även fått en för dem helt ny identitet i den bemärkelsen att de nu mera ser sig själva som läsande och skrivande människor vilket de inte hade kunnat föreställa sig tidigare. De som inte gått i skolan tidigare i sina hemländer och inte kan något annat språk än sitt modersmål tycker att det är besvärligt att lära sig svenska, det känns märkligt i munnen att uttala ord och meningar på svenska. Den informant som hade lärt sig engelska under sin skolgång i hemlandet säger att det har varit väldigt lätt att lära sig det nya språket.