Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska stÀllningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förstÄelse av hur en etisk kultur uppstÄr och vidmakthÄlls i en arbetsgrupp. För att uppnÄ detta syfte skulle vÄr frÄgestÀllning ge svar pÄ hur en arbetsgrupp beskriver vilka svÄrigheter som kan uppstÄ under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstÄr och vidmakthÄlls. VÄrt metodval var kvalitativt. För att inhÀmta empirisk data anvÀnde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Bakgrund: Företagens jakt pÄ flexibilitet har under de senaste Ärtiondena lett till en förÀndring av medarbetarstrukturen och idag Àr det vanligt att företag i större utstrÀckning anvÀnder sig av konsulter som hjÀlp i det vardagliga arbetet, istÀllet för att anstÀlla personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs pÄ ett bra och genomtÀnkt sÀtt för att sÀkerstÀlla att de arbetar för att uppnÄ företagens mÄl, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, trÀning och socialisering, anvÀnds för att styra teknikkonsulter som befinner sig lÀnge pÄ samma företag, samt att pÄvisa hur dessa tre styrmekanismer hÀnger samman. TillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ fem intervjuer gjorda pÄ Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mÄngt och mycket liknar varandra vad gÀller hur de anvÀnder sig av styrmekanismerna rekrytering, trÀning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan Àr begrÀnsade.

Med hjÀlp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar pÄ hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjÀlp av begreppet livsvÀrld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvÀrld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvÀrlden som den bild av verkligheten sÄ som den upptrÀder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha trÀffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i MÀlardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som Äterkommer i samtligas livsvÀrld. De fyra uppfödarna har haft varierande Äsikter och berÀttelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmÀrksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berÀttelser Àr ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken Àr den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Syftet med vĂ„r magisteruppsats Ă€r att undersöka kunders förvĂ€ntningar pĂ„ butiksutbudet i förhĂ„llande till en plats som frĂ„n början inte varit Ă€mnad för handel av varor och tjĂ€nster men som nu Ă€r under förĂ€ndring.Vi har anvĂ€nt oss av en kombinerad strategi. Detta innebĂ€r att vi kombinerat en kvantitativ enkĂ€tundersökning som genomfördes under tre dagar pĂ„ en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vĂ„rt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas frĂ€mst pĂ„ teorier om förvĂ€ntningar och förestĂ€llningar som pĂ„verkar dessa, samt platser. Vi anvĂ€nder oss av begrepp som förvĂ€ntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad pĂ„ dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt pĂ„verkar flygresenĂ€rernas förvĂ€ntningar.

Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.

Falska minnen Àr antingen ett minne av en hÀndelse som aldrig intrÀffat eller att minnet inte överrensstÀmmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstÀnkta oskyldiga gÀrningsmÀn. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakÄtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav tvÄ av versionerna visade en stöld. DÀrefter besvarade deltagarna ett minnestest bestÄende av fri Ätergivning, stödd Ätergivning, igenkÀnning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga och beskriva primÀrvÄrdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser historiken ut för primÀrvÄrdskuratorer? Vilka ramar styr primÀrvÄrdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primÀrvÄrden? Vilken roll har kuratorn i primÀrvÄrdsteamet? I vilka slags Àrenden kopplas primÀrvÄrdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primÀrvÄrden?Det empiriska materialet bestÄr av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och tvÄ kvalitativa intervjuer med primÀrvÄrdskuratorer som arbetar pÄ tvÄ olika vÄrdcentraler. Empirin har analyserats utifrÄn teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primÀrvÄrdsteamet Àr att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nÀtverket fungerar. NÄgra av de vanligaste arbetsomrÄdena för primÀrvÄrdskuratorer i patientarbetet Àr; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som pÄverkar upplevelsen av friluftsliv i fjÀllmiljö. FrÄgestÀllningar var: Vilken pÄverkan har motivationen pÄ upplevelsen? Vilken pÄverkan har den fysiska arbetskapaciteten pÄ upplevelsen?MetodDe 51 studenter frÄn Idrottshögskolan i Stockholm som vÄrterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvÀrvetenskaplig karaktÀr. Alla 51 studenter deltog i en enkÀtundersökning, dÀr de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska anstrÀngning under fjÀllturen.

Psykiskt vÀlbefinnande pÄ arbetsplats kan kÀnnetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anstÀllda och en arbetsgivare som förebygger hÀlsa ochsÀkerhet genom att vidtar nödvÀndiga ÄtgÀrder. Brist pÄ socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress Àr nÄgra faktorer som kan leda till psykisk ohÀlsa pÄ enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anstÀlldas psykiska vÀlbefinnande pÄarbetsplatser med fokus pÄ gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande ÄtgÀrder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras pÄ enenkÀtstudie med 97 deltagare i olika Äldrar. UtifrÄn enkÀterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhÄllande till psykiskt vÀlbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande ÄtgÀrden kring psykisk ohÀlsainom varje yrkeskategori.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Syftet med följande studie Àr att att kartlÀgga, och sammanstÀlla, pedagogiska metoder för lÀrare pÄ gymnasienivÄ, att anvÀnda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgÄng av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. UtifrÄn en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartlÀggas och sammanstÀllas, för att dÀrefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, Ätminstone utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv, och att det sÄledes finns utrymme för vidare forskning inom Àmnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, och genomsyra samtliga Àmnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanstÀllda i denna studie..

Den hÀr studien syftar till att försöka uppnÄ en ökad förstÄelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebÀr för den enskilda mÀnniskan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frÄgestÀllning. Informanterna var personer som i sina yrken möter mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Intervjuerna analyserades utifrÄn tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens instÀllning och agerande. Resultatet bekrÀftar till stor del tidigare forskning.

Titel 9A ? Klassen som ingen sÄgFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen Àr att se vilken betydelse SVT:s dokumentÀrserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma Àmnespedagoger i GöteborgsomrÄdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgÄende i alla vÄra intervjuer Àr att alla respondenterna, pÄ ett eller annat sÀtt, har tÀnkt igenom sin egen arbetssituation pÄ den skola de arbetar pÄ efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska fÀrdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt instÀllda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har vÀckt mÄnga frÄgor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhÀllsdebatt om dagens skolsituation.