I NordingrĂ„ utanför Kramfors, Ångermanland, pĂ„gĂ„r en restaurering av ett boningshus frĂ„n 1890-talet. Ägarna har som mĂ„l att skapa en kĂ€nsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hĂ€nsyn till ursprungliga detaljer och material. TrĂ€dgĂ„rden har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med grĂ€s och Ă€ngsvegetation. För att hus och trĂ€dgĂ„rd ska fungera som en enhet finns ett behov av att vĂ€rna om de Ă€ldre vĂ€xter som finns i trĂ€dgĂ„rden. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturvĂ€xter och hur det kan göras i den hĂ€r specifika privattrĂ€dgĂ„rden.

Detta examensarbete tittar nÀrmare pÄ vÀgplaneringsproblemet som Àr ett vanligt förekommande problem inom datorspel. Arbetet skall försöka besvara följande frÄgestÀllning: Vilka kombinationer av styrbeteenden och berÀkningsmodeller kan anvÀndas för större grupper av autonoma agenter som navigerar i en miljö med avseende pÄ prestanda och estetik? För att besvara frÄgestÀllningen sÄ skapades en applikation dÀr fyra olika styrbeteenden implementerades. VÀgföljningsbeteendet Àr grundbeteendet för agenternas navigering och flockbeteendet anvÀnds för att ge ett bÀttre resultat. Resultatet av arbetet visar pÄ att de fyra styrbeteendena som omfattas av arbetet Àr tillrÀckligt i de flesta fall; Àven om det finns brister.

Syftet med studien Àr att beskriva vilka insatser samhÀllet sÀtter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive mÀn, intressant Àr Àven hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr studien bestÄr utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med mÀnniskor som tidigare varit hemlösa.Resultatet visar att det finns hjÀlp att fÄ ifrÄn samhÀllet om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjÀlp, dÄ de inte vill ha nÄgot med myndigheter att göra. Vidare fÄr lÀsaren i denna studie ta del av stÀmpling och stÀmplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa.

In my essay the dilemmas originate from what I have experienced. I have observed myself and some of my colleagues, how we meet children who are lacking the qualifications which school and most pedagogues expect them to have. Focus, in my written experiences, is on children who live in poverty, but how we meet and act toward them is often quite the same independent of what qualifications they are lacking. With the support from literature and theories I reflect and analyse the dilemmas. Through essaywriting I investigate my practical knowledge and I examine how we as pedagogues handle the complex situations encounter when in school and how it is possible to understand why we act the way we do.I think that the knowledge which essaywriting gives me will strengthen me as a person and in my work as a teacher for after-school-center.

En grupp pÄ 18 personer som arbetade med montering pÄ line bedömdes efter i snitt 14 mÄnaders sjukskrivning av ett tvÀrprofessionellt team inom företagshÀlsovÄrden. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft lÄnga sjukskrivningar eller dÀr det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmÄga. De utvalda trÀffade först företagslÀkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och dÀrefter trÀffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop ÄtgÀrdsförslag för respektive bedömd person.FöretagslÀkaren stÀmde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smÀrre justeringar lÀmnades slutrapporten till bÄde den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge Äterkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete pÄ sÄvÀl individuell som gruppnivÄ, samt att den bedömde skulle fÄ ett verktyg att driva sin rehabilitering framÄt.För att utvÀrdera vÄr insats utarbetades en intervjuguide och vÄr sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 mÄnader efter avslutad bedömning, bÄde för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbÀttringspotentialer för vÄr tjÀnst.

ABSTRACTTitel: UtvÀrdering av ett Àldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: Àldreomsorg, personal, vÄrdtagare, organisatoriska förÀndringar, konflikt, maktutövning och förÀndringsmotstÄnd.Den hÀr studien Àr baserad pÄ ett uppdrag frÄn en mindre kommun som efterfrÄgar en utvÀrderingen inom Àldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvÀrderingen stÄr ett Àldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgÄtt en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. VÄrt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av sÄvÀl de materiella som de organisatoriska förÀndringarna samt identifiera om dessa omÀndringar har fÄtt nÄgon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville Àven utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i nÄgot avseende och i sÄ fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, Àldreomsorgs- och enhetschef har anvÀnts för att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förÀndringsfasen som turbulent, omvÀlvande och lÄngdragen.

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) Àr nÄgot som idag prÀglar vÄrt samhÀlle vilket leder till att dess anvÀndningsomrÄden numera enbart begrÀnsas av vÄr egen fantasi. Att anvÀnda IKT vid kriser ser vi idag som en sjÀlvklarhet, men hur ser egentligen anvÀndningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats pÄ svar frÄn tvÄ kommuner belÀgna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT anvÀnds vid krissituationer. Kommunen sÀger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begrÀnsar i vilken utstrÀckning skolan kan anvÀnda IKT i krissituationer. Resultat av studien visar ocksÄ att det Àr frÀmst verktygen som personalen anvÀnder i det vardagliga arbetet som ocksÄ anvÀnds till hjÀlp i krisarbetet och att sociala medier anvÀnds i viss mÄn..

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

Syftet med undersökningen har varit att se nÀrmare pÄ hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. HÀr har jag Àven velat veta hur leken direkt pÄverkas utifrÄn den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda pÄ det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag anvÀnde mig av kvalitativa observationer som metod och fick dÀrigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade pÄ olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: smÄprat vid pyssel, tillsÀgelser vid regelbrott, pÄbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gÄ in i pÄgÄende lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag pÄ aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pÄgÄtt pÄverkade leken pÄ olika sÀtt. NÀr pedagogerna fanns med i leken en lÀngre stund berikades leken och fortsatte Àven dÄ pedagogen gick ut ur den.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vÄr slutpraktik pÄ tvÄ olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vÄrt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde vÀcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. VÄr metod gick ut pÄ att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda omrÄden rörande etik och moral. För att se om vi uppnÄtt det syfte vi efterstrÀvat har vi anvÀnt oss av loggböcker, enkÀt och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förÀndringar i klassens beteende.

År 1996 presenterade IMF och VĂ€rldsbanken det sĂ„ kallade HIPC-initiativet. Initiativet har inneburit omfattande skuldavskrivningar för HIPC-lĂ€nderna. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om HIPC-initiativet Ă€r ett effektivt verktyg för att gynna ekonomisk tillvĂ€xt. Med hjĂ€lp av teorier sĂ„ som "debt overhang" och "crowding-out" samt empiriska studier frĂ„n diverse ekonomiska forskare sĂ„ visar uppsatsen pĂ„ ett samband mellan höga skulder och lĂ„g ekonomisk tillvĂ€xt. Vid vilken skuldnivĂ„ detta intrĂ€ffar och vilka orsakerna Ă€r rĂ„der det dock delade meningar om.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva vad verksamma trÀ- och metallslöjdlÀrare anser om sitt yrkesval samt att försöka utröna vilka bakomliggande faktorer som har lett fram till dessa personers val av yrke. Det finns en stor spridning bÄde gÀllande Älder pÄ mina respondenter och gÀllande antal Är som de har undervisat. Av de sex respondenterna Àr tre kvinnor och tre mÀn. För att svara pÄ studiens syftet genomförde jag semistrukturerade intervjuer med mina respondenter. Undersökningen visar att den enda frÄga dÀr mina respondenter var helt överens var frÄgan om hur de upplevde skolslöjden under sin egen skolgÄng.

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att skapa en prototyp pÄ en applikation till Team Sportia, HÀssleholm, som skulle underlÀtta garantiregistering vid cykelförsÀljning. Den skulle göra sökning och sammstÀllning av information frÄn en Oracle-produktdatabas och en IBM-kunddatabas. Informationen skulle sedan skrivas ut som ett garantikvitto samtidigt som den skulle sparas i en Oracle- ellerIBM-databas.Vi skulle kort sagt skapa en applikation som underlÀttade garantiregistreringen förTeam Sportias anstÀllda.Eftersom vi inte kunde testa vÄr applikation mot Team Sportias miljö behövde vi skapa en med hjÀlp av IBMs respektive Oracles gratisversioner av sina databaser.De hade tillrÀcklig funktionalitet för vÄrt testmiljösyfte. Garantikvittot skulle innehÄlla all den information som finns pÄ kvittona idag. För att vara sÀkra pÄ det undersöktes Team Sportias tre olika garantikvitton för att kunna skapa ett liknande i applikationen.VÄr applikation fungerar utifrÄn de premisser vi hade frÄn början.

DÄ en demokratisk transition, dÀr begreppet transition refererar till den situation som uppstÄr mellan tvÄ olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process Àmnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhÀllet. Begreppet konsoliderad demokrati Àr i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergÄng eller en ÄtergÄng, till demokrati kan föra med sig nÄgon form av auktoritÀrt arv. Detta auktoritÀra arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut pÄ vissa omrÄden, frÀmst dÄ det handlar om hanteringen av minnet frÄn en auktoritÀr period. Detta kan i sin tur innebÀra att det demokratiska styrelseskicket inte förmÄr tillfredstÀlla dess medborgare och missnöjet expanderar.

Bakgrund och problem: I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig frĂ„ga, speciellt inom projekt. E.ON VĂ€rme Sverige beskrev att de inte hade nĂ„got system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev Ă€ven att de hade en databas dĂ€r slutrapporter frĂ„n projekt med lĂ€rdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anstĂ€llda.Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att ge ett förslag pĂ„ hur E.ON VĂ€rme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lĂ€rdomar frĂ„n projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie pĂ„ företaget E.ON VĂ€rme Sverige AB.