Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

I denna studie, som bygger pÄ tidigare arbete pÄ achievements och belöningssystem, utreds effekten av achievementsystem pÄ spelupplevelsen och spelandet i ett tredjepersons actionspel. Dessutom har achievements i tredjepersons actionspel undersökts för att ta reda pÄ vilka typer av achievements som passar bÀst in i genren. För att undersöka detta har andra achievementsystem analyserats och fyra kategorier av achievements klassificerats. För undersökningen har en bana skapats i ett tredjepersons actionspel, samt ett för genren representativt achievementsystem som sedan implementerats.Studien har visat att achievementsystem ökar spelares utforskningstendens och speltid. Samtidigt har utforskningsbaserade achievements visat sig vara de mest populÀra i spelet, och handlingsbaserade de minst populÀra.

Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel Ă€r platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet pĂ„ en byggarbetsplats. Platschefen stĂ€lls ocksĂ„ inför en rad olika administrativa arbetsmoment som mĂ„ste skötas korrekt pĂ„ en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrĂ„ng blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fĂ„tt fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste Ă„ren. Har det blivit sĂ„ hög belastning pĂ„ platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, sĂ„ att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohĂ€lsa till exempel dĂ„ genom ökad stress för bĂ„de platscheferna och yrkesarbetarna. Är det Ă€ven sĂ„ att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det Ă€r flera av de administrativa uppgifterna som det inte krĂ€vs nĂ„gon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser pÄ döden och hur denna syn Àr konstruerad. Vi ville fÄ veta om de skapat en förestÀllning kring döden utifrÄn sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, sÄ som samhÀlle, familj och vÀnner. Men Àven om deras tro hjÀlper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kÀnnas orÀttvis och svÄr att förstÄ.Vi har anvÀnt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jÀmföra och se om dessa teorier kan stÀmma in pÄ kvinnornas berÀttelser och förestÀllningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stÀmde in pÄ kvinnornas berÀttelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat bÄde en förestÀllning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna kÀnner en trygghet och sÀkerhet i förhÄllande till döden.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.

Hur kan dÄ domstolen pÄverka den institutionella balansen? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur domstolen kan pÄverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemomrÄden relaterat till detta, samt se om det gÄr att förklara domstolens handlande med hjÀlp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkrÀkta pÄ en annans av fördragen tilldelade maktomrÄde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrÀtt i förhÄllande till fördragen innebÀr detta att den samtidigt kan övervaka och förÀndra balansen i de situationer dÀr den finner den vara ojÀmn eller pÄ annat sÀtt felaktig. Genom att titta pÄ fem domar mellan 1980 och 1997 har jag faststÀllt nÄgra av de förÀndringar domstolen har gjort i förhÄllandet mellan institutionerna. Med hjÀlp av en kombination av neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera sÄ aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera nÄgra problemomrÄden som kan uppstÄ i sammanhanget..

Syftet med denna studie var att undersöka hur LuleÄ kommun kan fÄ personer med rÀtt kompetens att söka utannonserade tjÀnster. För att samla information till studien sÀndes anonyma webbenkÀter ut till de personer som hade sökt nÄgon av tjÀnsterna Upphandlare och Driftingenjör inom kommunen. EnkÀtens bortfall var vÀldigt stort och dÀrför har inga generaliseringar kunnat göras och de slutsatser som dragits gÀller bara för de som faktiskt besvarade enkÀten. Kommunens rekryterare för de aktuella tjÀnsterna har ocksÄ intervjuats. Först och frÀmst Àr det vÀldigt bra att kommunen har utarbetat riktlinjer för rekryteringsprocessen.

M/S Finnbirch förliste Är 2006. Fartyget var lastat med lastbilstrailers och pappersrullar. Lasten var otillrÀckligt sÀkrad vilket gjorde att lasten lossnade nÀr fartyget gick in i en svÄr storm. Fartyget fick slagsida och sjönk. Rapporten syftar till att ta reda pÄ hur den otillrÀckligt sÀkrade lasten, som berodde pÄ en bristande sÀkerhetsorganisation pÄverkade försÀkringsutbetalningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och vilka faktorer som motverkar demokratisering inom oljeexporterande rentierstater. Med stöd av moderniseringsteorin och teorin om rentierstater har tre hypoteser formulerats som sammanlagt innehÄllit tre oberoende och elva beroende variabler vilka kodades som tidsserier i paneldata. Tjugo ett rentierland har identifierats vilket omfattar hela populationen. Hypotesen har sedan testats med hjÀlp av en OLS regressionsanalys med panelspecifika standardavvikelser. Hypotesen om att det uppstÄr en rentiereffekt kunnat bekrÀftas med tvÄ av totalt tre variabler.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

SammanfattningDet har tidigare visats att överviktiga patienter riskerar att bli förbisedda i screening för undernÀring och att vÄrdpersonal har negativa uppfattningar om överviktiga individer. Det har Àven visats att överviktiga sjÀlva upplever att de behandlas sÀmre Àn andra. Men trots hög förekomst av undernÀring bland sjukhusvÄrdade patienter har fÄ studier utforskat om patienter med risk för undernÀring fÄr olika vÄrdinsatser beroende pÄ deras BMI. SÄledes Àr syftet med denna uppsats att undersöka om vÄrdinsatser vid identifierad risk för undernÀring i nÄgon utstrÀckning Àr beroende av patientens BMI.Datamaterialet kommer frÄn en retrospektiv tvÀrsnittsstudie baserad pÄ genomgÄng av 56 journaler för vuxna patienter med risk för undernÀring, inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning pÄ tre svenska sjukhus. Denna studie undersöker möjliga skillnader beroende pÄ patients BMI för förekomsten av 1) bedömning av mun och svÀljförmÄga, 2) kostregistrering, 3) dietistkonsultation, samt 4) kostanpassning.I detta begrÀnsade urval finns inga sÄdana skillnader som uppfyller kraven pÄ statistisk signifikans, men analysen pÄvisar nÄgra tendenser i datamaterialet som antyder att patienter kanske behandlas olika med avseende pÄ BMI.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.