Syftet med denna uppsats Àr att försöka ta reda pÄ om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svÄra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med nÄgra personer som har gÄtt igenom traumatiska kriser och som tycktes anvÀnda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsÄskÄdning pÄverkar hans eller hennes sÀtt att handskas med kriser. Jag har anvÀnt mig av tvÄ metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jÀmföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsÀttningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock mÄste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

MyTravel har ett effektivt system för att relevanta personer snabbt skall kunna informeras nÀr en kris uppstÄr. Ledningen i MyTravel kunde dÀrmed ta snabba beslut rörande sina kunder. Den bransch MyTravel agerar inom stöter, i stort sett dagligen, pÄ kriser av olika storlekar och MyTravel hade dÀrmed erfarenhet av att hantera kriser. Genom sitt snabba agerande och kundfokusering har de lyckats behÄlla ett högt förtroende hos sina kunder, sÄvÀl under som efter tsunamin..

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillvÀxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att anvÀnda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillvÀxt. DÀrefter testas för en rad lÀnder signifikansen hos de olika variablerna. FrÄn undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte gÄr att pÄvisa nÄgot sÄdant samband. Materialet innehÄller dock stora skillnader mellan lÀnderna beroende pÄ hur pass industrialiserade de Àr.

MÄnga mÀnniskor söker sig till religionen dÄ de hamnar i svÄra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid bÄde kriser som sker individuellt och kriser som berör mÄnga i ett samhÀlle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig pÄ den individuella traumatiska krisen och försöka fÄ en förstÄelse för vad det Àr i religionen som fungerar som meningsskapande för mÀnniskan och kan hjÀlpa henne genom en traumatisk kris. FrÄgestÀllningen som jag försöker besvara Àr: hur kan religionens funktion förstÄs som meningsskapare utifrÄn psykologiska perspektiv? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt att utgÄ frÄn Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

DÄ kriser blivit en allt vanligare del av organisationers vardag har forskningsomrÄdet som behandlar detta vÀxt kontinuerligt. FÀltet kallas crisis management och angriper organisationskriser frÄn tvÄ perspektiv, dels planeringen inför framtida kriser och dels hanteringen av krisen nÀr den vÀl brutit ut. I denna uppsats har vi valt att fokusera pÄ den förstnÀmnda aspekten och undersökt och analyserat hur Upplands Lokaltrafik AB (UL) utefter vÄrt teoretiska ramverk arbetar med planering för kriser. För att undersöka detta har vi genomfört en intervju med företagets informationschef, tillika ansvarig för UL:s krisplanering, samt studerat deras dokumenterade krishanteringsplan. VÄr undersökning visar att de inom organisationen arbetar mÄlmedvetet med de olika delarna av krisplaneringen, ett arbete som fortlöpande uppdateras allt eftersom nya lÀrdomar dras.

Ledarskapet i dagens arbetsliv innefattar mÄnga roller och uppgifter. En av dem Àr att ta tillvara pÄ humankapitalet pÄ bÀsta sÀtt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsstÀllelse och möjlighet till vidareutveckling men ocksÄ om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt skolledare utvecklar och anvÀnder vid kriser. Teorier och forskning pÄ omrÄdet kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners.

Idag Ă€r företags Ă„rsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osĂ€kerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses dĂ€rmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin dĂ„ studien utgĂ„r ifrĂ„n att företagsledningen i det valda tjĂ€nsteföretaget innehar mer information Ă€n investerarna. Till skillnad frĂ„n tidigare, dĂ„ innehĂ„llet i Ă„rsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, sĂ„ fungerar Ă„rsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt dĂ€rmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via Ă„rsredovisningar Ă€r en svĂ„r och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas nĂ„gon gĂ„ng av en kris. Kriser kan uppfattas som vĂ€ldigt negativa perioder i en organisation men faktum Ă€r att varje kris erbjuder lĂ€rdomar, det vill sĂ€ga om organisationen Ă€r kapabel att fĂ„nga de lĂ€rdomarna.MÅL: MĂ„let med vĂ„r uppsats Ă€r att studera organisatorisk lĂ€rande ur ett kriskommunikationsperspektiv dĂ„ vi Ă€r intresserade av hur organisationer lĂ€r sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats Ă€r att bidra med ökad förstĂ„else för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lĂ€rdom och ta fasta pĂ„ tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lĂ€rande.PROBLEM: Hur lĂ€r sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslĂ€rande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslĂ€rande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter gĂ„r att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, nĂ€mligen respondentintervjuer med fem representanter frĂ„n tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser pĂ„ hur organisationer lĂ€r sig, hinder mot organisationslĂ€rande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lĂ€r pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, i kris och utanför kris.Vi fann ocksĂ„ sex olika hinder som förhindrar eller försvĂ„rar organisationslĂ€rande.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spÀnner över ett brett spektra av eventuella hÀndelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor Àr idag inte lÀngre nog, ocksÄ miljöhot, terrorism och IT bör tas med i berÀkningarna. PÄ samma gÄng hoten förÀndrats har samhÀllsstrukturen omstöpts vad gÀller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfÀren.I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för att uppnÄ god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter frÄn tvÄ svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den nÀrmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka vÀrderingen pÄ SAS aktien ser ut pÄ stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien Är 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jÀmfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgrÀnsats till en tidsperiod pÄ tio Är för SAS och fem Är för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS Àr Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av Är 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar.För berÀkning av börskursen har Damodarans aktievÀrdering med differentiell tillvÀxt anvÀnts i studien.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstÄr bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade Àven krishanteringsmodeller för att se om nÄgon gick att tillÀmpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

I dagens vÀrld har lÀnder ett tÀtt sammanlÀnkat ekonomiskt samarbete. Detta innebÀr att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer Àven andra lÀnder att falla likt dominobrickor, in i en vÀntande finanskris. Just detta skedde Är 2008 och 2011, dÄ ett flertal av vÀrldens lÀnder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser vÀxte en social rörelse fram vars syfte var att uppmÀrksamma mÀnniskor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hÀnt. Rörelsen som vÀxte fram Àr kÀnd som Occupy-rörelsen.