Syftet med den hÀr studien Àr att belysa om och pÄ vilket sÀtt som en grupp mÀnniskor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fÄtt eller kommit i kontakt med studieochyrkesvÀgledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att fÄ svar pÄ dettasÄ genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger pÄanalysen av intervjuerna och pÄ olika vÀgledningsteorier samt pÄ tidigare forskning i de Àmnensom anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvÀgledning inte var nÄgot som dehÀr mÀnniskorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de dÀremot pÄvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- ochyrkesvÀgledare kan erbjuda.

Syftet med denna studie var att belysa och jÀmföra förskollÀrare och grundskollÀrare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger pÄ facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebÀr och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svÄra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, tvÄ frÄn grundskolan och en frÄn förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jÀmförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna Àn förskolan.

Vid kalkylering inför en tunneldrivning finns det vissa svĂ„righeter med att bestĂ€mma hur lĂ„ng tid arbetet tar och framför allt vid uppstarten av produktionen. Det kan leda till att anbudsofferter blir felberĂ€knade med avseende pĂ„ bĂ„de tiden och kostnaden. Vid en felberĂ€kning av hur mycket tid ett projekt kan tĂ€nkas behöva kan det i lĂ€ngden ge högre kostnader och dĂ€rmed lĂ€gre intĂ€kter. För att förhindra sĂ„dana fallgropar Ă€r ett steg att identifiera de problem som kan uppstĂ„ under produktionen och förhindra dem. MĂ€tningar har dĂ€rför utförts under uppstarten av ett tunneldrivningsprojekt i Norsborg.Även om mĂ€tningarna utförs pĂ„ ett specifikt projekt Ă€r förhoppningen att det Ă€ven ska kunna anvĂ€ndas vid andra tunneldrivningsprojekt.

Sanningskommissioner Àr organ som har anvÀnts i lÀnder efter inbördes kriser för att göra upp med det förflutna, men som inte har juridisk makt. En sanningskommission kan ses som ett led i en demokratiseringsprocess och Àr sÄledes ett steg pÄ vÀgen till konsoliderad demokrati.Vi har gjort en komparativ studie mellan Argentina och El Salvador, eftersom bÄda dessa lÀnder har anvÀnt sig av varsin sanningskommission. Resultatet av kommissionernas arbete fick olika följder i de bÄda lÀnderna. I Argentina har man gÄtt vidare till domstol medan man i El Salvador tillÀmpar en amnestilag. Denna skillnad beror bla.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur krisplaner Àr etablerade i LuleÄ kommuns grundskolor, vad de innehÄller samt fÄ en ökad förstÄelse om hur lÀrare kan bemöta elever i kris. Vi har med hjÀlp av litteraturstudier fÄtt mer lÀrdom kring Àmnet kris och hur bemötandet med de inblandade i en krissituation bör gÄ till. Med hjÀlp av en enkÀt besvarad av tio rektorer samt intervjuver med en lÀrare och tre rektorer tog vi reda pÄ hur LuleÄ kommuns grundskolor arbetar nÀr en krissituation uppstÄr och hur krisplanerna Àr utformade. VÄr undersökning visade att skolorna har krisplaner som alla pedagoger har tagit del av och en slutsats som vi kommit fram till Àr att det Àr viktigt att krisplanerna Àr uppdaterade och vÀldetaljerade nÀr olyckan vÀl Àr framme. UtifrÄn resultatet och den teoretiska bakgrund har det framkommit att det inte finns nÄgon klar mall över hur bemötandet av en individ i sorg ska gÄ till.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

MÀnniskor upplever Änger dagligen, och beroende pÄ vilka beslut som fattas kan vissa beslut Ängras mer Àn andra. DÀrför undersöktes skillnader i typer av Änger med hjÀlp av webbenkÀter som delades via Facebooks PM funktion. 80 deltagare ingick dÀr de fick beskriva tvÄ saker som de Ängrade mest att de hade gjort samt tvÄ saker som de Ängrade mest att de inte hade gjort. Dessa skattades sedan pÄ hur mycket de Ängrade det samt hur pass viktigt/allvarligt de upplevde det. En signifikant skillnad upptÀcktes dÀr saker som de Ängrade att de inte hade gjort skattades som viktigare/allvarligare Àn det som de Ängrade att de hade gjort.

Studiens syfte Àr att undersöka hur konsulter arbetar med nyttovÀrdering vid ERPinvesteringar,samt finna kritiska framgÄngsfaktorer som kan fungera som stöd för ERPkonsulter.Vi har genomfört en fallstudie pÄ SYSteam Anderstorp dÀr vi pÄ ett kvalitativt vissamlat in data via dokumentundersökningar, observationer och intervjuer. Vid analys avinsamlad data kunde vi identifiera fem steg en ERP-konsult bör gÄ igenom för att vÀrderanyttor vid ERP-investeringar. Dessa steg Àr 1processkartlÀggning, 2identifiering av nyttor,3vÀrdering av nyttor, 4genomförande och 5uppföljning. Vidare har vi i varje steg kunnatidentifiera kritiska framgÄngsfaktorer som vi anser kan underlÀtta en ERP-konsults arbetemed nyttovÀrdering. Sammanlagt har vi kunnat identifiera fjorton kritiska framgÄngsfaktorer.De slutsatser vi kunnat dra av denna studie Àr att befintliga modeller för nyttovÀrdering ochvÀrdehemtagning tenderar att bli för teoretiska för att kunna tillÀmpas i praktiken.

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes pÄ 1950-talet dÄ alltfler invÀndningar började resas ur naturskyddssynpunkt. MotsÀttningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om VindelÀlven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna pÄ naturskydds- och forskningsintressen grundade motstÄndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia Àr inte helt lÀtt att avgöra. Tydligt Àr att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

VÄrt examensarbete grundar sig pÄ en undersökning om skolrasten. Elever (Äk 1?5) och pedagoger pÄ en skola fick i kvalitativa intervjuer svara pÄ hur de ser pÄ rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen anvÀnder sig ocksÄ av observationer insamlade av oss pÄ plats i skolan. I vÄrt forskningslÀge behandlas olika faktorer utifrÄn ett rastperspektiv, faktorer sÄ som lek, social utveckling och demokrati.

Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utlÀndska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har pÄverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mÄtt pÄ instabilitet har jag framförallt anvÀnt mig utav kreditbetyg frÄn Standard & Poor, men jag har Àven tittat pÄ de större politiska hÀndelser som intrÀffat. Jag har Àven, för att kunna dra slutsatser utifrÄn förÀndringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och dÀr kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrÄn de mÄtt jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgÄngar i inflödet av FDI som skett har intrÀffat i samband med hÀndelser som ger signaler om ökad instabilitet, sÄsom sÀnkt kreditbetyg eller stadskupper..

I en tid dÀr hÄllbar utveckling nÄtt stor genomslagskraft vÀrlden över samtidigt som en allt större kritik vÀxt fram mot hÄllbarhetsbegreppets potential har syftet med den hÀr uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet Àr vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hÄllbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmÀn definition som Àr svÄr att ifrÄgasÀtta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har Norra DjurgÄrdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjÀnstemÀn pÄ Stockholms stad, byggherrar och boende i omrÄdet. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra DjurgÄrdsstaden bÄde kunnat bekrÀfta och utmana kritiken mot hÄllbarhetsbegreppet.

Syftet med detta arbete har varit att lÀgga en teoretisk grund till Àmnet elever i sorg samt att med utgÄngspunkt frÄn denna, jÀmte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkÀt kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal nÀr deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg Àr i behov av att i skolan möta personal som Àr utbildad i krishanteringsfrÄgor. Detta Àr viktigt dÄ elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras frÄn deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frÄgor. Vi har ocksÄ kunnat konstatera, utifrÄn en bedömning av planernas tydlighet betrÀffande stoff och struktur, att endast tvÄ av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbÀttringar av samtliga planer, med enkla medel, Àr genomförbart..