PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

I dagens samhĂ€lle dĂ€r tillgĂ„ngen till information Ă€r nĂ€stintill obegrĂ€nsad och nĂ€tverkfinns överallt ökar kraven pĂ„ IT-sĂ€kerhet. Gratis programvaror och information omhur man anvĂ€nder dessa finns enkelt tillgĂ€ngliga för vem som helst pĂ„ Internet idag.DĂ„ mĂ„nga av dessa programsviter har full support och de Ă€r mycket anvĂ€ndarvĂ€nligainnebĂ€r det ocksĂ„ att fler kan utföra intrĂ„ng och attacker mot olika IT-miljöer utanatt behöva inneha expertis inom omrĂ„det. Ett hjĂ€lpmedel mot dessa hot Ă€rpenetrationstesting, dĂ€r man kan identifiera eventuella brister och sĂ„rbarheter i ettgivet IT-system.Den hĂ€r rapportens mĂ„l har varit att utreda om Örkelljunga Utbildningscentrums ITsĂ€kerhetstĂ„r i proportion till kĂ€nsligheten pĂ„ informationen som de innehar ochbehandlar.Detta har gjorts genom ett penetrationstest, dĂ€r man pĂ„ plats har skannat skolansnĂ€tverk efter sĂ„rbarheter och möjliga intrĂ„ngsvĂ€gar.DĂ€refter har sĂ„rbarheterna utvĂ€rderats och rankats efter hur kritiska de anses varaoch utifrĂ„n detta teoretiskt bevisat hur man som attackerare hade kunnat gĂ„ till vĂ€gaför att komma Ă„t eller förstöra kĂ€nslig information.Resultaten visade pĂ„ ett flertal kritiska brister som vid nĂ€rmare analys hade kunnatutnyttjas för att ta sig in i systemet och eventuellt komma Ă„t kĂ€nslig information.Slutsats blev dĂ€rför att Örkelljunga Utbildningscentrums IT-miljö för nĂ€rvarande intehar tillrĂ€cklig sĂ€kerhet i proportion till kĂ€nsligheten pĂ„ information som de innehar..

I dagens samhÀlle fortsÀtter inflyttningen till stÀder att vÀxa och Stockholmsregionen fortsÀtter att förtÀtas. Detta medför att nya stadsdelar mÄste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden Àr en ny stadsdel som utvecklas i Solna som Àr en tÀtort i NordvÀstra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för mÀnniskan Àr viktigt för att uppnÄ en social hÄllbarhet. Det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till omgivningens Äsikter nÀr nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnÄ en god stadsutveckling Àr en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

Patienters bristande följsamhet eller compliance till lÀkemedelsordination Àr ett vanligt förekommande problem som resulterar bÄde i merkostnader för vÄrden och försÀmrat behandlingsresultat. Problemet har ocksÄ visat sig gÀlla för lÀkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera lÀkemedelsuttag och följsamhet för patienter i Äldern 60-69 Är som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i JÀmtland under Ären 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 mÀn. Patientprofiler upprÀttades dÀr följsamheten i % utrÀknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket utrÀknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

Sveriges och vÀrldens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större besÀttningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och provas nu pÄ ett par olika gÄrdar i vÀrlden. Jag har valt att göra en intervjuundersökning dÀr jag frÄgat större mjölkföretag vad de ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde göra Ät dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen. Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna fÄ fram lite mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra dÄ det var ganska lika tankar som lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade nÄgot speciellt att berÀtta.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet frÄn JÀrrestad, UppÄkra eller Löddeköpinge, vilket innebÀr att jag utifrÄn bestÀmda kriterier undersökte fyndmaterial frÄn JÀrrestad och UppÄkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjÀllror, en del av en klocka, en del av en stÀmnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits pÄ nÄgon eller nÄgra av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket vÀl ha kunnat tillverka alla av de nÀmnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnÀt de hade med omgivningen och andra lÀnder..

PÄ nÀstan alla skolor intrÀffar varje Är nÄgot som förÀndrar livet för dem som drabbas. LÀrare tvingas hantera sÄvÀl smÄ som stora kriser och hjÀlpa elever att hantera den sorg som följer. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur man som lÀrare hanterar en krissituation och hur man som pÄ bÀsta sÀtt hjÀlper barn och ungdomar i kris och sorg. Jag har Àven undersökt hur man som lÀrare upprÀttar ett fungerande pedagogiskt arbete efter en traumatisk hÀndelse. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma lÀrare som alla drabbats av ett dödsfall i klassen och beskriver hur de hanterat situationen.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

LÀroplanen Àr förÀnderlig över tid och har kunnat Äterspegla sin samtid samhÀllets rÄdande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla pÄverkat den svenska lÀroplanens utformning pÄ olika sÀtt och skapat olika förutsÀttningar och svÄrigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde pÄ 15 lÀrares upplevelser fokuserade pÄ huruvida den senaste lÀroplanen skapade problem för eleverna och hur de i sÄ fall uttrycktes. Resultaten visade att lÀroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer sÄsom media, samhÀllets struktur och förÀldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lÀrare kommenterade nya fenomen som rÄare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt prÀglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus pÄ deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vÄr undersökning bestÄr utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med vÄra tvÄ fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar Àven tilldelade dokument angÄende företagens investeringsprocesser. VÄr teoretiska referensram bestÄr utav teorier som berör Àmnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. VÄr empiri bestÄr utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Uppsatsen Àr skriven för att ge nÄgra tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svÄraste situationer vi som lÀrare eller skolpersonal kan hamna i, nÀr det gÀller dödsfall eller svÄra kriser i skolan. Under mina Är pÄ Högskolan i GÀvle/Sandviken har jag funnit vÀldigt lite litteratur och fÄtt ringa undervisning i Àmnet krishantering. Det kÀndes dÀrför angelÀget för mig att fördjupa mig i Àmnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring Àmnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lÀgga upp en krishanteringsplan och hur man kan gÄ tillvÀga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Syfte:Uppsatsens syfte Àr att testa den svaga formen av marknadseffektivitet pÄ ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvÀrden. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen utgÄr ifrÄn den effektiva marknadshypotesen men omfattar Àven behavioral finance och teknisk analys. Metod:Uppsatsen Àr av förklarande karaktÀr med ett positivistiskt synsÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning dÀr en passiv investeringsstrategi jÀmförs mot aktiva investeringsstrategier byggda pÄ system med glidande medelvÀrden. Undersökningen omfattar Ären 2002-2009 och sker pÄ tio vÀletablerade aktieindex, i Norden samt pÄ tillvÀxtmarknader och pÄ etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer. Empiri:Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvÀrden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser pÄ aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. PÄ aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser. Analys:Det finns flera faktorer som pÄverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet pÄ de olika marknaderna ges i slutsatsen. Slutsatser:PÄ aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnÄtts.

Bakgrund: SjukvÄrden har en viktig roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och Àr en starkt bidragande orsak till mÄnga av de vÀlfÀrdssjukdomar som allt fler mÀnniskor drabbas av. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) vÀxer allt mer fram som en behandlingsform mÄnga hoppas pÄ ska kunna förbÀttra hÀlsan eller i bÀsta fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet Àr att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter pÄ fysisk aktivitet pÄ recept kunnat pÄvisa nÄgon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept pÄ aktivitet i stÀllet för standardiserad vÄrd om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.