Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen och komplicerad. MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde hÀrledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades pÄ utformningen av de offentliga platserna.

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning Ă€r att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs pĂ„ medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen pĂ„ skolan fungerar.Undersökningen Ă€r kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca Ă„tta Ă„r sedan. FĂ„ av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprĂ€ttandet av planen. Tanken Ă€r att den ska revideras Ă„rligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var tvĂ„ Ă„r sedan sist.

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angÄende kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer Àven att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner frÄn ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit mÄnga diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det Àr en icke önskvÀrd kostnad för avdelningar. MÄnga gÄnger Àr denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förstÄelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och pÄverka varken kostnaden eller sÀttet fördelningen sker pÄ. Kommunikation Àr framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förstÄelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer frÄn olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgÄngspunkt i vÄr tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. FrÄgor vi stÀllde oss var; Hur berÀttar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de pÄ hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har anvÀnt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktÀr.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Inom akutsjukvÄrden drabbas mÄnga anhöriga av plötsliga och ovÀntade situationer nÀr en nÀrstÄende blir ovÀntat och hastigt sjuk. Detta Àr för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med nÀrstÄendes plötsliga, ovÀntade sjukdomstillstÄnd eller annat hot. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr en innehÄllsanalys gjordes.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

1998 förvÀrvades företaget Urbis Security i RumÀnien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fÄtt allt svÄrare att hÀvda sig bÄde kvalitets, konkurrens och resultatmÀssigt. Följden av detta Àr planer pÄ nedlÀggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av den framtagna modellens fyra faktorer utvÀrdera hur dessa pÄverkade situationen fram till nedskÀrningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen och komplicerad. MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde hÀrledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades pÄ utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrÄgorna olika. Gehl har definierat de principer som Àr mest optimala att anvÀnda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill sÀga liv mellan husen.

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera de nya kapitaltÀckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankvÀsendet. VÄr fokus kommer att ligga pÄ den högre riskkÀnslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med tvÄ undersökningar. Den första Àr en kartlÀggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra Àr intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och tvÄ revisionsbolag.VÄr slutsats Àr att det svenska bankvÀsendet har förtroende för Basel II i den mÄn att det frÀmjar den finansiella stabiliteten.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.