Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.

MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en social robot kan anvÀndas inom svensk demensvÄrd och vilka effekter den har pÄ patienterna. Roboten som anvÀnds Àr Paro, en japansk sÀlrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglÀdje vilket Àven Àr viktiga begrepp i vÄrd av mÀnniskor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie pÄ ett vÄrdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fÀltanteckningar.Resultatet pekar pÄ att sÀlen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och vÀlmÄende för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

Inköp tillmÀts större betydelse i företagen och synen pÄ byggandet börjar Àndras. Byggföretagen vill alla sÀnka sina inköpskostnader, och ser stora möjligheter till kostnadssÀnkningar vid en minskning av antalet leverantörer. Som ett led i detta vill de genomföra vissa standardiseringsÄtgÀrder, och har Àven börjat undersöka möjligheten att utveckla ett mer industrialiserat byggande. För tio Är sedan var alla vÄra fallföretags Inköp decentraliserade. Vi har i vÄr studie kunnat konstatera att företagens synsÀtt har Àndrats, och att företagen nu i högre eller lÀgre grad strÀvar efter en mer centraliserad inköpsorganisation.

Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap dÀr metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka bestÄr av tre artiklar med medföljande kommentarer frÄn de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige Àr polariserad, antingen Àr man för eller sÄ Àr man mot. Mitt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för och analysera de argument och förestÀllningar som kommer till uttryck inom dessa tvÄ motsatta positioner. Min teoretiska utgÄngspunkt Àr Laclau & Mouffes diskursteori.

Syftet med vÄr uppsats Àr att se pÄ om de sakkunniga bitrÀdenas inflytande irevisionen pÄverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansÀttning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, Äldersfördelning, antal aktiva politiska Är, antal Är somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat pÄ de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga bitrÀdena.Genom vÄr egna teoretiska modell och med hjÀlp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna fÄ fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, dÄ vi med hjÀlp avstandardiserade enkÀter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga bitrÀde. DÄ vi intestatistiskt kunnat sÀkerhetsstÀlla vÄra hypoteser genom test i SPSS, har vi istÀlletstuderat vÄrt insamlade material okulÀrt. Vi har med andra ord inte kunnat testavÄra hypoteser utan vi har istÀllet endast kunnat pröva dessa.Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att ingen av vÄra valda variabler harnÄgon pÄverkan pÄ inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i nÄgra fall ej bör förkastas.

Syfte. Att undersöka kunskaperna om allmÀnt tandvÄrdsbidrag (ATB) hos 20-29 Äriga studenter vid Malmö högskola. Beskriva deras regelbundna besöksfrekvens inom tandvÄrden och vilka anledningarna var till att vissa besökte tandvÄrden regelbundet och andra inte. Vad som hade kunnat öka studenternas besöksfrekvenser och undersöka besöksfrekvens hos de med abonnemangstandvÄrd. Material & metod. En enkÀt med 17 frÄgor utformades.

I vilken grad ett barn Àr fonologiskt medvetet Àr i mÄnga fall avgörande för hur barnets lÀsinlÀrning kommer att fortlöpa, varför det Àr av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stÀrka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsstÀllande lÀsförmÄga Àr central för inlÀrningen Àven i andra skolÀmnen Àn svenska. Forskning har pÄ senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och svÄrigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns nÄgon koppling mellan tidiga fonologiska svÄrigheter och matematiksvÄrigheter tvÄ Är senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartlÀggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken pÄ fonologiska svÄrigheter Àven hade matematiksvÄrigheter i Är 2.

Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.

This thesis is seeking to explain why policy change come about. This is done by applying a part of Karin Lindgrens dissertation Vad styr ledaren?. The research evolves around the term pressure and the hypothesis are that policy change come about when there is middle range pressure on the decision-maker. Low and high pressure results in no or small policy change.The thesis is done as a case study where the economic crisis in Thailand 1996-1999 makes my case.

Det finns bra och dÄliga tider, sÄ Àven inom ekonomin. Förra Äret 2008 gick vÀrlden in en lÄgkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sÄrbart redan frÄn början sÄ pÄstÄs det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att pÄverka stora delar av vÀrlden. Bostadskrisen kom att pÄverka bankerna hÄrt pÄ grund av att de hade en hög utlÄning till familjer och mÀnniskor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lÄn. NÀr dessa mÀnniskor inte lÀngre kunde betala sina lÄn blev de tvungna att sÀlja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lÄnat ut.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet anvÀndes nÀr personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmÀnna handlingar pÄ Internet. Vi har Àven undersökt nÀr behandling av personuppgifter Àr förbjudet och de undantag som finns i lagen som sÀrskilt har kunnat innebÀra en integritetskrÀnkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svÄrighet för lagstiftaren att förutse pÄ vilket sÀtt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men Àr subsidiÀr och innehÄller ett flertal undantag som har gjort det svÄrt att angripa krÀnkande behandling av personuppgifter som spridits pÄ Internet.

SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.