Sökresultat:
860 Uppsatser om Kriminalvćrd i frihet - Sida 50 av 58
God redovisningssed i skattepraxis -En analys av sex rÀttsfall avseende intÀktsperiodisering
Bakgrund och problem: Sedan början pÄ 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning rÄttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket frÀmst tar sikte pÄperiodiseringen av intÀkter och utgifter. Det omrÄde dÀr god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade omrÄdet och det Àr detta omrÄde som Àr föremÄl förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger pÄ konceptet godredovisningssed Àr det av intresse att titta pÄ innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rÀttsinstanser som har att ta stÀllning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn sex rÀttsfall studera vad som i skatterÀttspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frÄgor om intÀktsperiodisering.AvgrÀnsningar: SkatterÀttsliga omfÄngsfrÄgor, det vill sÀga frÄgor om huruvida en intÀkt Àrskattepliktig och/eller en utgift Àr avdragsgill faller utanför uppsatsens omrÄde. Eftersomuppsatsens fokus ligger pÄ periodiseringsfrÄgor kommer inte heller frÄgan om hur andraredovisningsfrÄgor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare Àr det endast deperiodiseringsfrÄgor som ligger inom det kopplade omrÄdet som behandlas eftersom det Àrdessa som pÄverkas av god redovisningssed.FrÄgor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte Àr nÄgotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringÄende.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rÀttsdogmatisk metod.
RĂ€ttsliga konsekvenser vid kvalitetsbrister i registerkartan
Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda omrÄdena. Uppgiften var att undersöka vilka rÀttsliga konsekvenser kvalitetsbrister i registerkartan kan medföra. För att hitta och jÀmföra gjorda skadestÄndsansprÄk har samtliga skadestÄndsansprÄk inkomna till LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle studerats. Kvalitetsbristerna som uppkommit pÄ olika sÀtt Àr av skiftande karaktÀr och omfattning. Dessa brister i kvaliteten Àr LantmÀteriet vÀl medvetna om och det sker ett löpande arbete med att rÀtta till dessa fel och brister.
Advokat pÄ fel sida om lagen : Dilemmat nÀr lojalitetsplikten möter straffrÀttsskipningen
Varje dag möter advokaten rÀttsliga problem och spörsmÄl som ska lösas men han möter ocksÄ sitt eget dilemma. Enighet rÄder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rÀttssystemet vilket innebÀr en prövning av de olika normer som advokaten har att förhÄlla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gÀllande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behÄllit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfÀr. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnÀmnd beslutar om disciplinÀra ÄtgÀrder i situationer dÀr advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift Àr sÄdana disciplinÀra ÄtgÀrder som kan sanktionera advokaters handlande.
Konstmusiken och dess publik: divergens eller dialog?
I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.
Det tredje könet : En diskursanalys av debatten om "hen" i fyra svenska dagstidningar under januari-mars 2012
Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jÀmstÀlldhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra dagstidningar under början av 2012. ?Hen? Àr ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tÀnkt att anvÀndas nÀr kön Àr okÀnt eller irrelevant. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilken typ av förhÄllningssÀtt, kÀnslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring anvÀndandet av ?hen?.
KÀrlek - en helt normal osannolikhet : en sociologisk samhÀllsteoretisk studie om skillnader mellan det förmoderna och moderna samhÀllets syn pÄ intim- och familjerelationer
Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt samhÀllsteoretiskt perspektiv, ge bÄde oss sjÀlva och lÀsaren en ökad förstÄelse för och synliggöra flickor frÄn vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstÄ flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjÀlp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhÀllet. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhÀllets syn pÄ intim- och familjerelationer stÀlls flickorna i vÄrt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstÄs utifrÄn Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?VÄr studie Àr ett teoretiskt arbete och grundar sig pÄ litteraturstudier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.
Intern marknadsföring i ett IT-konsult företag : en fallstudie pÄ Know IT GÀvleborg AB
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera hur den intern marknadsföringen anvÀnds och hur det pÄverkar företagets anstÀllda, i ett IT-konsult företag. Metod: Formen fallstudie har anvÀnts och studien innehÄller en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer vilka gjorts pÄ bÄde ledning och personalnivÄ. Intervjuerna tog plats pÄ företaget som studerades och fokuserar pÄ; motivation, belöning, utveckling, beslutsfattande, intern kommunikation, ansvar och miljö. Vid intervjutillfÀllena har det Àven anvÀnts mÀtskalor. Analysarbetet genomfördes genom att sammanstÀlla empirin och koppla ihop den med teorin. DÀrefter drogs slutsatsen som visar hur den interna marknadsföringen pÄverkar IT-konsulterna i företaget.
Ăr en bok tryckt och utgiven, ska den vara tillgĂ€nglig. En kvantitativ och kvalitativ undersökning om demokrati, djuretik och intellektuell frihet
Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas Àven en hel del pÄ utvecklingen av tal-till-talöversÀttningssystem. MÄnga företag anvÀnder sig i allt större utstrÀckning av telefontjÀnster dÀr automatiska system med syntetiskt tal och taligenkÀnning ersÀtter mÀnniskor. För att vi som konsumenter ska kÀnna att det Àr bekvÀmt att nyttja dessa tjÀnster och förstÄ budskapen Àr det viktigt att dessa syntetiska röster lÄter sÄ naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig Àr dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter sÄsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nÀmna nÄgra. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar Àven kÀnslor och attityder hos talaren.
Form, funktion & frihet - utveckling av lÀngdskidÄkningsjackor med fokus pÄ mönsterkonstruktion
Bakgrunden till denna rapport Àr att det sportvarumÀrke jag samarbetat med ville utveckla en modell av lÀngdskidÄkningsjacka som fanns i deras sortiment. Undersökningen gÀllde att identifiera förbÀttringspunkter pÄ en dam- och herrvariant av denna jacka. Avsikten var att bevara plaggens design och genom förÀndringar i mönstrens konstruktion förbÀttra passform och rörelsefrihet, och dÀrigenom plaggets funktion. Genom att konstruera, sy toiler och prova av dessa pÄ provmodeller, har rörelsefrihet och passform kunnat utvÀrderas. Resultatet visade att viktiga punkter var raglanÀrmens konstruktion, böjningen av Àrmen, kragens form, ÀrmhÄlsdjup och placering av skÀrlinjer.
VÀrdebasen i Den Tionde Dagen : om normer, praxisteori och vÀrden i lokal skolutveckling
Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.
"Jag Àr ju allt frÄn vaktmÀstare till pedagogisk ledare..." Rektors syn pÄ pedagogiskt ledarskap
Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.
Konflikthantering ur ett pedagogperspektiv
Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att sjÀlva lösa uppkomna konflikter.
Problemformuleringar:
Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering?
Anser pedagogerna att barnen sjÀlva bör och kan lösa sina konflikter?
LitteraturgenomgÄng:
Teorier som ligger till grund för arbetet Àr behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstÄ. Det gemensamma för ovan nÀmnda teorier Àr att de utgÄr ifrÄn mÀnniskans inre drivkraft för att förstÄ sin omvÀrld och dÀrigenom utvecklas som individer.
Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med lÄg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgÄende.
Vad Àr ocker? En analys av ockerbegreppet i svensk och tysk avtalsrÀtt
Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.
Godstransporter inom Landstinget i Ăstergötland : Behov och kostnadsfördelning
Landstinget i Ăstergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter frĂ„n externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Ăstergötland. MĂ„let var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning pĂ„ hur förĂ€ndringar av transportnĂ€tet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle ocksĂ„ innebĂ€ra att landstingets kostnader kunde hĂ„llas lĂ„ga.Studien har visat att det genom att standardisera transporttider gĂ„r att förenkla transportavtalen avsevĂ€rt. Transportören erbjuds ocksĂ„ större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lĂ€gre priser.
Hur homo(gen) Àr idrotten egentligen? : En kvalitativ intervjustudie om en lesbisk kvinnas situation inom svensk elitidrott
SyfteSyftet med undersökningen Àr att försöka förstÄ och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet Àr följaktligen att fÄ en större inblick i en annan mÀnniskas vÀrld.MetodDet empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig trÀnare pÄ elitnivÄ fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berÀtta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag pÄ en lÀmplig intervjukandidat.