God redovisningssed i skattepraxis -En analys av sex rättsfall avseende intäktsperiodisering
Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod. Detta val grundas på att det material som undersöks ärrättsfall. Sådana lämpar sig inte för statistisk behandling med utgångspunkt i en kvantitativmetod utan förstås bäst med hjälp av tolkning. Den rättsdogmatiska metoden underlättarförståelsen för rättsfallens förhållande till de andra rättskällorna. I avsnitt 2.3.3 beskrivs denanvända analysmodellen.Resultat och slutsatser: Med grund i de analyserade rättsfallen kan sägas att synen påperiodiseringsfrågan har förändrats från en skyldighet att intäktsredovisa, och därmed betalaskatt, när betalningen influtit, till en större frihet att för den skattskyldige att fördela intäkternaöver den period betalningen avser. Kan den skattskyldige presentera underlag för hur dekostnader som intäkterna skall matcha fördelas, skall denna beräkning som huvudregelgodtas, annars skall linjär periodisering tillämpas.Realisationsprincipen och presumtionen om linjär fördelning har numera en så starkställning att redovisning enligt dessa principer godtagits även i fall där avtalsvillkorensaffärsmässighet med fog kan ifrågasättas.