Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.

En förÀndring i skattelagstiftningen Är 2007 medförde att den tidigare avdragsrÀtten för rÀntekostnader pÄ lÄn som bostadsrÀttsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrÀtten medförde sÄledes en högre rÀntekostnad vilken belastade bostadsrÀttsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lÄnet frÄn föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, ÄterfÄs avdragsrÀtten för rÀntekostnader vilket resulterar i en lÀgre boendekostnad. Genom tvÄ pilotintervjuer med branschverksamma frÄn en bank och en mÀklarbyrÄ som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sÀllan genomfördes. FrÄn pilotintervjuerna framkom Àven tÀnkbara faktorer som kunde pÄverka beslut i frÄgan.

Problembakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att fokusera pÄ detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill sÀga de förluster som dÄligakreditbedömningar innebÀr. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjÀlp av vÀlutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterÀr det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. SÄledes blirinternrevisionsavdelningen en viktig lÀnk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gÄ till. Dessutom studeras vilket vÀrde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Bakgrund: Entreprenörer behöver ofta kapital för att förverkliga sin affÀrsidé och genomföraexpansion. TillgÄngen till kapital har dock begrÀnsats bland annat av den rÄdande ekonomiskaoron som lett till restriktivare kreditgivning frÄn banker. Riskkapital kan dÀrför anses vara enviktig finansieringskÀlla för nystartade tillvÀxtbolag.Syfte och problemformulering: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀrdering avonoterade tillvÀxtbolag som befinner sig i tidiga skeden pÄ den svenska marknaden kan gÄ tilli praktiken. VÀrdering av tillvÀxtbolag bygger bland annat pÄ antaganden och framtidaförvÀntningar vilket kan göra vÀrderingen problematisk. Problemdiskussionen leder fram tillforskningsfrÄgan hur tillvÀxtbolag som befinner sig i tidiga skeden kan vÀrderas i praktiken.Uppsatsen kan vara relevant för venture capitalbolag, entreprenörer och för andra intresseradesom önskar fÄ en djupare inblick i hur vÀrdering av tillvÀxtbolag kan gÄ till i praktiken.Metod: För att uppfylla syftet och besvara uppsatsens forskningsfrÄga behövdes djupgÄendeintervjuer.

Allteftersom affÀrsvÀrlden har förÀndrats och blivit allt mer komplex har ÀvenföretagsförvÀrv blivit allt mer vanligt och behovet av företagsvÀrderingar ökat.FöretagsvÀrderingar utförs i mÄnga olika situationer och för olika syften t.ex. i sambandmed sammanslagningar, vid vÀrdering av aktier eller kreditgivning. I dessa situationerfinns Àven aktörer som alla har olika intentioner med vÀrderingen. DÀrför finns det ettantal metoder och modeller att applicera vid en vÀrdering.Denna studies syfte Àr att skapa tre olika typer av förstÄelse relaterat tillföretagsvÀrdering: förstÄelse för vÀrderingsmodeller, förstÄelse för hur modellernaanvÀnds i praktiken samt förstÄelse för vad en god vÀrderingsmodell Àr. FörstÄelsenskapas genom att studera litteratur, artiklar samt insamlat material frÄn intervjuer medpersoner som arbetar med företagsvÀrdering i praktiken.Studien utförs med en kvalitativ metod samt en induktiv ansats eftersom dessa anseslÀmpliga för det ovan nÀmnda syftet.

Problem: Hur gÄr bankernas kreditberedning till nÀr en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förÀndringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro pÄ kredit-givning till smÄföretagare.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av smÄföretagares lÄneansökningar gÄr till i skenet utav lagÀndringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frÄgestÀllningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propÄ av en smÄföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagÀndringarna som berör smÄföretagande vid kreditbedömningen till smÄföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begrÀnsning av kreditupplysning och förÀndring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lÄgkon-junkturen för bankernas kreditgivning till smÄföretagare?Metod: Arbetet bygger pÄ en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt inom ramen för den gyllene medelvÀgen som har en vÀxelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger pÄ Ätta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: NÀr ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas Àr den vanligaste finansieringskÀllan insats av eget kapital och krediter i form av banklÄn. Bankernas kreditgivning har ett begrÀnsat risktagande varför det ofta kompletteras med lÄn hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebÀr en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehÄller en kvalitativ analys av affÀrsidé, marknadssituation, konjunkturlÀge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men  erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.

Bakgrund: År 2006 sĂ„ initierade regeringen en utredning gĂ€llande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. RegelĂ€ndringen gick igenom Ă„r 2010 och smĂ„ aktiebolag i Sverige fick möjligheten att vĂ€lja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angĂ„ende en ytterligare harmonisering mot det högre grĂ€nsvĂ€rdet i EU förts. Detta ledde in oss pĂ„ forskningsfrĂ„gorna: Hur kan intressenter i Sverige pĂ„verkas av en eventuell framtida höjning av grĂ€nsvĂ€rdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av grĂ€nsvĂ€rdet?Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka de effekter en höjning av grĂ€nsvĂ€rdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.