Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges.

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka.

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis..

Jag har undersökt hur man inom ett rektorsområde arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lärare ser på sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar föreställde jag mig att det också blir allt svårare att tillgodose de läs- och skrivsvaga elevernas behov. Min undersökning består av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkät till 6 lärare.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenskasom andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, tvåinspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren isvenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar istudien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenär utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Syftet med detta arbete var att undersöka om elever har en negativ attityd till läsning av skönlitteratur och vilka värden de ser i läsning. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning där resultatet baseras på intervjuer som genomfördes med åtta elever i årskurs sju i en skola i Göteborg. Resultatet visade på att elever har en i huvudsak positiv attityd till att läsa skönlitteratur. De ger uttryck för att läsning är värdefullt på många sätt. Trots detta läser de flesta förhållandevis lite och några inte alls..

I skolan har alla elever olika behov och det är skolans uppgift att hjälpa alla elever att nå målen i läroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur två elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter har upplevt sin skolgång och de resurser de fått och även vad olika skolor i en kommun säger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkätstudie och en intervjustudie har genomförts för att få svar på frågeställningar. 40 enkäter skickades ut till lärare, speciallärare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes på fyra personer varav två före detta elever och deras mammor.

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet..

Behovet av beslutssto?dsystem o?kar sta?ndigt bland fo?retagen va?rlden o?ver. Fo?r att ett beslutssto?dsystem skall vara anva?ndbart och generera en nytta till ett fo?retag, sa? finns det krav pa? att den information som visualiseras skall uppna? en viss datakvalitet. Sa?ledes a?r syftet med detta arbete att underso?ka vilka problem som uppsta?r vid utveckling av dashboards i stra?van efter att uppna? en ho?g datakvalitet.I stra?van efter att identifiera vilka problem och sva?righeter som uppsta?r vid utveckling av dashboards fo?r beslutssto?d sa? utfo?rdes intervjuer med sex olika utvecklare av dashboards fra?n olika fo?retag i Sverige.

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder..

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.