Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

SamhÀllet har under de senaste Ärtiondena inriktat sig allt mer pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hÀlsopromotion, det vill sÀga frÀmjande av hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hÀlsopromotion anvÀnds för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets vÀrderingar. AnstÀllda har intervjuats dÀr utgÄngspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hÀlsopromotion och hur vÀrderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret anvÀnder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli sjÀlvstyrande.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

This thesis is about how students see their education, creativity and future based on our understanding of the concept of entrepreneurial learning. The aim is to highlight if and how this relatively new concept in the school world is rooted in pupils everyday lives. To get answers to our questions, we talked to students about their thoughts and reflections on their schooling, but also their views on how they think their future will look like. We have also examined what students associate to the concept of creativity by letting the pupils make a mind map during the interview sessions. Research and theories are talking about how to conduct school education, but despite all this knowledge the results in todayÂŽs schools drops.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Förr i tiden producerades musik med analog hÄrdvara och datorer anvÀndes inte i nÄgon vidare utstrÀckning. PÄ 80-talet introducerades datorer och nu produceras nÀstan all musikmed hjÀlp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har pÄverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras anvÀndande av datorer i sina arbetsuppgifter har förÀndrat, förbÀttrat och försÀmrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent pÄ en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Jag har i det hÀr arbetet diskuterat skolan som plats utifrÄn Waldorfpedagogik. Har WaldorflÀrare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur stÄr det i sÄ fall i förhÄllande till resten av samhÀllet? Vad Àr det som Àr bra med deras sÀtt att ta vara pÄ platsen i skolan? Jag har tagit reda pÄ hur WaldorflÀrare kan tÀnkas anvÀnda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med WaldorflÀrare pÄ Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nÄtt resultat som jag kopplar till litteratur som jag lÀst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de anvÀnder naturen, fÀrgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus pÄ högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjÀlp av mina forskningsfrÄgor, ringa in vilka faktorer som pÄverkar högstadieelevers kreativ utveckling och sjÀlvkÀnsla inom bildÀmnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre frÄn i Äk. 8 och tre frÄn Äk. 9.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

The aim of this study has been to understand how teachers make pupils come up with new business ideas. This is relevant as the schools in Sweden has to have entrepreneurial teaching in their education. To get an understanding of how teachers teach the pupils how to think differently so that new business ideas can evolve the study is based on interviews with five successful teachers. The teachers have all had pupils that during one year have had their own almost real companies that they have to manage. They start with inventing a new business idea and then they produce the product or service they decided to sell.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anstÀllda har. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade Àven ytterligare kunskap vilken vi benÀmnt barriÀrer. En lista pÄ IM-funktioner hÀmtades frÄn Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.