Genom olika belöningssystem kan personalen motiveras och dÀrigenom öka produktivitet i det dagliga arbetet. Olika belöningssystem kan behövas för olika individer och enheter inom organisationen. Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga och beskriva hur belönings- och motivationsfaktorer i tvÄ tjÀnstebranscher ser ut och jÀmföra dem emellan.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, vilken har bidragit till att vi har fÄtt en ökad förstÄelse kring problematiken av vÄr studie dÄ vÄr avsikt var att Ästadkomma djupare kunskap om motivation och belöningssystem genom djupgÄende intervjuer med nio olika respondenter, frÄn bemanningsföretag och revisionsbyrÄer.Vi har kommit fram till att motivation i största allmÀnhet Àr viktig i bÄda branscherna. Gemenskap pÄ arbetsplatsen och positiva omdömen Àr tvÄ av de viktigaste faktorerna till motivation. I bÄda branscherna motiveras de anstÀllda av variation i bÄde arbetsuppgifter och arbetsmiljöer..

Syftet var att undersöka vilken betydelse hÀlsofrÀmjande insatser har för upplevd hÀlsa bland anstÀllda pÄ kvinnodominerade arbetsplatser. VÄrt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge rÄd till arbetsgivare angÄende hur hÀlsofrÀmjande insatser bör riktas. VÄr studie har visat pÄ att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primÀr betydelse för individens upplevda hÀlsa. Det Àr viktigt att först pÄverka dessa tre för att en förÀndring i de sekundÀra faktorerna (kompetensutveckling, friskvÄrd, ÄterhÀmtning) skall kunna uppstÄ. Vi menar att detta tankesÀtt kan underlÀtta för en organisations frÀmjande av hÀlsa vilket kan leda till att öka en individs hÀlsa pÄ arbetsplatsen..

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

Denna uppsats beskriver mobbningen pÄ en arbetsplats och vilken lagstiftning som finns inom Àmnet. Det var i början av 1980-talet som problemet uppmÀrksammades med mobbning pÄ arbetsplatser. Sedan dess har problemet mobbning ökat trots alla olika krav en arbetsgivare har för att skapa en god arbetsmiljö för de anstÀllda. Det Àr dyrt för landet med mobbning och det kostar mycket för arbetsgivarna. Alla som forskar i Àmnet mobbning Àr överens om att det inte Àr individers fel utan felet ligger hos arbetsorganisationen.

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

This study means to research the importance and significance of the social and informal learning opportunities offered at a workplace. With Wenger?s theory about social learning and communities of practice as a starting point, this study will create understanding about how teachers at a school comprehend their opportunities for learning within the teacher community. The study is conducted at an independent school in Sweden, and is based on interviews with eight of the teachers employed at the school. The purpose of the study was to research how employees perceive how their social interactions with their colleagues can create learning, and what obstacles they might face along the way.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmÀklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess pÄverkan för arbetsprestationen. Jag har anvÀnt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. NÄgra av de slutsatser som framkommit Àr bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende pÄ individ och dÀrmed fastighetsmÀklare. Nöjda kunder, trivsel pÄ arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mÀklarna. Cheferna bör skapa en bÀttre dialog med mÀklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Undersökningen syftar till att undersöka hur Ă„tta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsĂ€renden pĂ„ FörsĂ€kringskassan. I och med att vi strĂ€var efter en djupare förstĂ„else för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis anvĂ€nt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byrĂ„krati i undersökningsgruppen med hjĂ€lp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi anvĂ€nt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byrĂ„kratiska och det flexibla Ă€r det genomgĂ„ende temat i undersökningen. Balansen mellan dessa bĂ„da faktorer Ă€r nĂ„got som TB-gruppen stĂ€lls inför varje dag.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt Ätagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen Àr genomförd pÄ Patent- och registreringsverket och bygger pÄ en enkÀtstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur Ätminstone partiellt medierade klimatets effekter pÄ tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att frÀmja trivseln pÄ arbetsplatsen. Ett sÄdant arbete kan dock vara svÄrt att genomföra i praktiken, frÀmst pÄ grund av trivselns inneboende subjektivitet och mÄngtydighet..

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Undersökningen behandlar individens upplevelser av ÄtergÄngen till arbete efter lÄngtidssjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen ÄtergÄng och att motivation Àr ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom ocksÄ att stöd Àr viktigt för en lyckad ÄtergÄng. VarifrÄn stödet kommer varierar, men det Àr framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

Genom denna undersökning ville vi ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleÄldern ska fÄ ett naturligt förhÄllningssÀtt gentemot naturen. VÄrt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan anvÀnda den som metod i förskolan grundar sig pÄ tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fÄtt kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lÀrande genom att anvÀnda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt Àr att barnen befÀster sina kunskaper genom konkret inlÀrning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlÀrning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.