Som examensarbete valde jag att göra nÄgot sÄ galet som att skriva en bok. Jag hade aldrig kunnat ana vad jag gav mig in i, och vilket oerhört lÀrorikt Àventyr jag stod inför. MÄnga gÄnger var jag nÀra att ge upp helt och tÀnkte att jag aldrig skulle kunna ro detta i land. Men den 1 maj 2012 skickades faktiskt boken till tryckeriet, en dag jag för evigt kommer att minnas med ett stort leende. Ingenting Àr omöjligt, sÄ lÀnge du Àr beredd att kÀmpa för det - och tro mig, det har jag verkligen gjort.Min bok heter We All Need Heroes.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (kÀnsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i SjuhÀradsomrÄdet. UtgÄngspunkterna var att ta reda pÄ om det fanns skillnader i hur man trivdes pÄ arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller Äldersskillnader i arbetstrivseln. I studien anvÀndes en enkÀt för att ta reda pÄ hur anstÀllda ser pÄ sitt arbete, och hur det pÄverkar arbetstrivseln. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Antonovskys livsfrÄgeformulÀr och en egen enkÀt om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 mÀn.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt anstrÀngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lÀmna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, nÀr man gÄr hem. Detta Àr ocksÄ en allmÀn bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstÄr i arbetslivet en individs roll som privatperson, förÀlder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka pÄ situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, pÄ arbetsplatsen? Denna studie berör frÀmst dessa frÄgor i förhÄllande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke dÀr arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt anstrÀngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Earlier research has shown the difficulty of defining insulting behaviour in the workplace. It has been noted that the individual and subjective definition is connected to the specific situation in which the potentially insulting incidence occurred. In this study we designed a quantitative questionnaire in order to hopefully elucidate the comprehension of insulting behaviour and furthermore enable a more in-depth investigation on how important the contextual meaning is. This study examined 140 (n=140) working adult?s attitudes towards insulting behaviour in the workplace and the importance of the contextual variables.

Store windows, as many earlier research studies indicate, is an important factor of the store atmosphere to attract customers into the store. In this study we have narrowed it down and chosen to focus on how different contexts of the store windows will effect customers' evaluation. The purpose is to find out how the context of high creativity and low creativity combined with different time aspect in store windows will affect store image, attitude, entering decisions and purchase intention toward the store. The results are based on a quantitative study where we did an experiment and a field study. The result shows that higher level of creativity is better than lower level of creativity in certain aspects.

VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osÀkra ekonomiska situationen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anstÀllningsotrygghet. I denna studie har bÄde den kvantitativa och den kvalitativa anstÀllningsotryggheten undersökts. Data kommer frÄn en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppstÀllda forskningsfrÄgorna berÀknades med hierarkiska regressionsanalyser.

Reklambranschen Àr en bransch som lÀgger mycket fokus och stort vÀrde pÄ skapandet av originalitet och nytÀnkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att pÄverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjÀnsten. En reklambyrÄs vardag Àr att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en stÀndigt tuff utmaning att övertrÀffa sig sjÀlva och kundens önskemÄl för att slÄ igenom marknaden samt nÄ ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att bÄde leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel pÄ hur projektledare pÄ en reklambyrÄ motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.