Titel Livsstilsboenden - Processen kring att kombinera livsstil, service och boende Författare Elisa De Toro, Helene Tigerström & Liv Åström Handledare Cecilia Fredriksson & Örjan Hallgren Problem Det finns en stor mĂ€ngd forskning inom omrĂ„dena service, boende och livsstil. Dock ser vi att det saknas forskning kring hur dessa kan kombineras och hur processen kring detta ser ut. Syfte Syftet med denna rapport Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else kring utvecklingsprocessen för ett projektutvecklingsbolag inom boende, vilket vill skapa förutsĂ€ttningar för att anvĂ€nda service som en del i ett boendekoncept kring en viss livsstil. Metod Vi har tillĂ€mpat en deduktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vĂ„r empiri. Vi har anvĂ€nt oss av ett fallstudieobjekt, livsstilsboendet Victoria Park, dĂ€r vi har gjort Ă„tta intervjuer.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

I detta projekt har en tvÀrsnittsstudie gjorts av flamlödare som pÄ sin arbetsplats utsÀttes för vÀtefluorid och dÀr mÄnga drabbats av nÀsblödningar. Detta trots att i lokalen uppmÀtta nivÄer av vÀtefluorid lÄg under nuvarande svenska takgrÀnsvÀrde 1,7 mg/m3.VÀtefluorid Àr en starkt irriterande gas som kan ge skador via hud och luftvÀgar. UngefÀr 2,5 % hudexponering av vÀtefluorid kan vara dödlig pÄ grund av hyperkalemi och/eller hypocalcemi som bÄda kan ge svÄr hjÀrtrytmrubbning. Inhalation av vÀtefluorid kan ge skadlig lungpÄverkan, i vÀrsta fall lungödem (1,2).Syftet med projektet var att försöka förstÄ varför symtomen med nÀsblod uppstod.Undersökt grupp var personal pÄ den aktuella arbetsplatsen. Samtliga 31 lödarbetare och 23 kontroller besvarade ett frÄgeformulÀr om olika luftvÀgssymtom.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Konflikter med förÀldrar, vÀnner, arbetskollegor, chefer med fler Àr ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mÀngder av arbeten om Àmnet men ingen berör pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg. Syftet med studie har dÀrför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen. Tre frÄgor stÀlldes Àven för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka pÄverkningar upplever första linjens chefer konflikter har pÄ arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier anvÀnder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen? Arbetet vilar pÄ en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön pÄverkar hÀlsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvÀmlighetsurval dÀr den kommunala verksamheten valde arbetsplats dÀr intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden tÀckte omrÄden som sjÀlvupplevd hÀlsa, hÀlsofrÀmjande faktorersamt kontroll och inflytande pÄ arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdÀr förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatsen vardet sociala samspelet. JobbtillfredsstÀllelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas kÀnsla av att det var roligt pÄ jobbet och var Àven kopplat till densjÀlvupplevda hÀlsan.

Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolÀmnet idrott och hÀlsa. Det Àr en studie i hur nycirkus dÀr kan anvÀndas för att förankra intentionerna i lÀroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder anvÀnts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkÀtundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frÄgestÀllningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus anvÀndas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrÄn deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hÀlsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Inom de flesta branscher finns det yrken som fÄ utomstÄende kÀnner till. NÀr det kommer till modeindustrin sÄ Àr mönsterkonstruktör ett sÄdant yrke. Mönsterkonstruktören Àr den som frÄn en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och fÄr det att passa pÄ en kropp.Jag har utifrÄn Bourdieus fÀltteori undersökt hur det Àr att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet bestÄr av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. UtifrÄn dessa har jag försökt ge svar pÄ hur de sjÀlva ser pÄ sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra pÄ arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys bestÄr av tre delar dÀr olika aspekter av yrket och yrkeslivet stÄr i fokus.

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

Enligt Maslows behovshierarki Àr de högre behoven, autonomi, uppskattning och sjÀlvkÀnsla viktiga faktorer för att uppnÄ motivation pÄ arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning Àr nödvÀndigt för att uppleva intresse att prestera bÀttre. Hög sjÀlvkÀnsla behöver arbetstagaren för vÀlmÄende och trygghet. Om sjÀlvkÀnslan dÀremot Àr lÄg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnÄ bekrÀftelse. Denna prestationsbaserade sjÀlvkÀnsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohÀlsa.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat LÀrande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lÀrande. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrottsundervisning Àr utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lÀra och kan vara anvÀndbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lÀrare med erfarenhet av PBL. VÄr studie Àr tillförlitlig dÄ vi har tagit hÀnsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvÀrdiga svar.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

SammanfattningDenna uppsats har skrivits för att skapa en bild av mÀnniskors upplevelser av musik pÄ deras arbetsplats. Vad upplever de arbetande mÀnniskorna att musiken bidrar med och vilken betydelse har musiken för det arbete som de utför? Inledningsvis har en teoridel utformats i uppsatsen för att ge lÀsaren en fördjupad förstÄelse för musik och dess koppling till arbetet. För att samla in data om mÀnniskors upplevelse av musik pÄ arbetsplatsen sÄ har kvalitativa intervjuer utförts med fem respondenter. Ett strategiskt urval har varit grunden med den gemensamma faktorn att alla mÄste ha musiken nÀrvarande under sin arbetstid.