Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring hur medarbetarna pÄ det undersökta Företaget anvÀnder sig av samt vÀrderar anstÀllningsförmÄner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har Àven undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmÄner pÄverkar deras instÀllning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. VÀrderandet av anstÀllningsförmÄner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkÀter som datainsamlingsmetod. EnkÀten distribuerades till 214 personer pÄ Företaget, och gav en svarsfrekvens pÄ 71,5 %.

Omorganisationer inom företag Àr vanligt förekommande och syftar oftast till att förbÀttra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svÄrt att överblicka pÄ planeringsstadiet och ÄtgÀrderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det hÀr projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att pÄverka och engagera sig i beslut rörande förÀndringar pÄ arbetsplatsen och hur dessa pÄverkar upplevelsen av arbetsmiljön.PÄ Ascom AB i Herrljunga, dÀr man tillverkar produkter för trÄdlös internkommunikation, intervjuades samtliga anstÀllda vid en monteringslina ett Är efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal sjÀlva planerat och genomfört förÀndringen som innebar att man gÄtt frÄn sÄ kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som sjÀlva fick redogöra för sin upplevelse av förÀndringen.Valet av frÄgor inriktades pÄ omrÄden som berörde de anstÀlldas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta pÄverkat deras attityd till förÀndringen, allmÀn trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvÀr samt graden av arbetstillfredsstÀllelse.ResultatmÀssigt visade gruppen stor samstÀmmighet nÀr det gÀller ökad bundenhet efter förÀndringen, hög trivsel pÄ arbetsplatsen och stor arbetstillfredsstÀllelse.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

I denna studie undersöks skandinavisk grannsprÄksförstÄelse pÄ en arbetsplats med anstÀllda frÄn Danmark, Norge och Sverige. Syftet Àr att ta reda pÄ hur den skandinaviska sprÄkgemenskapen tar sig konkret uttryck pÄ arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och tvÄ intervjuer, analyseras med utgÄngspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannsprÄksförstÄelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (sprÄkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förstÄelsen Àr asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svÄrare Àn sina skandinaviska kolleger att förstÄ grannsprÄken. FrÀmst har de svÄrt att förstÄ talad danska, och vÀljer dÀrför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstÄs dÀremot betydligt bÀttre av svenskarna.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever sjÀlvledarskap.Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag mÄste hitta nya sÀtt att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Service har idag blivit ett sÀtt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig frÄn konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande Àr idag avgörande för att kunderna ska kÀnna att de fÄr bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt pÄ företags framgÄng.SjÀlvledarskap inom företag anvÀnds som ett redskap för att skapa inre motivation och vÀlbefinnande för medarbetarna pÄ arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av sjÀlvledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjÀlp av företagets vÀrderingar.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vĂ„rdpersonals upplevelser av vĂ„ldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvĂ„rdnadssituationen pĂ„verkas för en vĂ„ldsam patient. Även att se vilka stödjande Ă„tgĂ€rder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en vĂ„ldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, kĂ€nsla av sammanhang, Ă€r nĂ€rvarande bland vĂ„rdpersonalen pĂ„ den slumpmĂ€ssigt utvalda vĂ„rdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie Ă€r utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsĂ€tt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en lĂ€kare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vĂ„rdpersonal sĂ€llan upplevde vĂ„ldsamma situationer Ă€ven om det förekommer.

Syftet med studien var att undersöka priming med exempels pÄverkan pÄ skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming sÄvÀl som konceptuell priming och mÀtas utifrÄn bÄde en anvÀndbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var ocksÄ att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt anvÀndbarhet.Primingeffekterna prövades genom ett experiment dÀr 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel pÄ hög originalitet respektive hög anvÀndbarhet.Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jÀmförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper frÄn exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jÀmförelse av originaliteten och anvÀndbarhet hos dessa gruppers lösningar jÀmfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgÄng till exempel.

Studien syftar till att undersöka hur personer som Àgnar sig Ät kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar pÄverkat dem som individer. För att tillmötesgÄ detta syfte tillÀmpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som hÄller pÄ med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar pÄ att den största anledningen till att individerna vÀljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger pÄ att de mÄr bra av det, det stÀrker deras identitet. Utöver detta visar Àven studien pÄ att de genom sitt kreativa skapande Àven upplever att de blir en del i ett sammanhang, de kÀnner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar Àven respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de kÀnner sig mer sjÀlvstÀndiga och pÄ sÄ vis lÀttare kan stÄ emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle pÄverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna Àven det rÄdande samhÀllsklimatet genom att hÀvda att det i hög grad frÄntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det Àven stora delar av mÀnniskor möjlighet till att skapa en identitet som en sjÀlvstÀndig och kritiskt tÀnkande individ..

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).