Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Det har skett stora förĂ€ndringar pĂ„ arbetsmarknaden, dĂ€r visstidsanstĂ€llning/ behovsanstĂ€llning blivit alltmer vanligare anstĂ€llningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anstĂ€llning har Ă€ven sĂ€mre psykosociala arbetsförhĂ„llanden och upplever större stress pĂ„ arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohĂ€lsa. Även kvinnor upplever sig ha sĂ€mre psykosociala arbetsförhĂ„llanden jĂ€mfört med mĂ€n. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhĂ„llanden, arbetsbelastning, anstĂ€llningsform samt kön och mental ohĂ€lsa. De psykosociala förhĂ„llanden mĂ€ts genom den sĂ„ kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför.

The purpose of the study was to investigate, through an experiment, if positive mood promotes creativity and flexible thinking. Participants were a total of 93 college students. The main hypothesis was that subjects induced with positive mood would perform better than subjects induced with negative mood, at a test reflecting creativity. To further explore the implications of priming (subliminal manipulated moods), a neutral control group was included. The cognitive test used in the study was DunckerÂŽs The Candle Problem, a test which aims to get the subjects to apply flexible and creative thinking.

Dagens förÀnderliga affÀrsklimat stÀller höga krav pÄ oirganisationer som vill jobba med innovation (Slavicek, 2011 & Drucker, 1995). Innovation handlar om processen för att samla in, utveckla, förenkla samt kommersialisera en idé (Mclean, 2005). Kreativitet och innovation kommer endast att ske sporadiskt om det inte finns en stödjande organisationskultur och tydliga processer för det (Malaviya & Subhash, 2005). Ett idéhanteringssystem hjÀlper organisationen att anvÀnda mÀnskliga resurser mer effektivt genom att se till att individer frÄn hela organisationen kan bidra till innovationsarbetet (Lamont, 2004). Volvo CE Àr ett globalt ledande företag inom tillverkningsindustrin och verksamt inom maskiner till byggindustrin. PÄ grund av den hÄrdnande globala konkurrensen har företaget under de senare Ären jobbat mer fokuserat med innovationsarbete.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games.The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research.

Den svenska vÀlfÀrden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom omrÄdet Àr ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast pÄ faktorer i arbetet som orsakar ohÀlsa utan att ta hÀnsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hÀlsoriskfaktorer pÄ arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjÀnstemannasektorn, och bÄde induktiv och deduktiv analys anvÀndes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhÄllningssÀtten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Boström, Johanna & Fahlander, Ann. (2011).FriskvÄrd pÄ arbetsplatsen. En nulÀgesanalys pÄ Fastighetsförvaltning AB (A workplace physical activity intervention. An analysis of the situation at Fastighetsförvaltning AB). Bachelor Essay in Swedish.

The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachersÂŽ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalistsÂŽ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes.

Denna undersökning söker nÄ förstÄelse för lojalitet i förhÄllande till arbetsplatsen nÀr man jÀmför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet Àr ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet Àr begrÀnsad men mÄnga studier tyder pÄ att Generation Y Àr mindre lojala Àn Baby Boomers. Undersökningen Àr gjord pÄ Veolia Transport och bygger pÄ djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltÄgförare och tre frÄn Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna frÄn Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv pÄ sin anstÀllning och ett mer individualiserat förhÄllningssÀtt till lojalitet Àn de frÄn Baby Boomers.

Art directing i en digital kommunikationsbyrÄ och att arbeta heltid eller deltid som konstnÀr Àr tvÄ yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de mÄste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi pÄ den kreativa processen vid generering av idéer i omrÄden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom bÄda omrÄden. För att jÀmföra den kreativa processen mellan de tvÄ parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnÀrer och art directors.

Begreppet Whistleblower (VisselblÄsare) avser en person som internt eller externt uppmÀrksammar missförhÄllanden eller andra oegentligheter pÄ sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrÄn ett svenskt perspektiv, med inriktning pÄ lÀrare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur svenska lÀrare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen. Vi vill Àven fÄ en inblick i lÀrares uppfattningar av vad som krÀvs för att de ska kÀnna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de stÀller sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med bÄde lÀrare och en regional ombudsman.

ReklambyrÄns roll har lÀnge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjÀnsters önskade vÀrden till marknaden. TjÀnsten som reklambyrÄn under hela sin historia tillhandahÄllit har varit kreativitet. ReklambyrÄns position har under dess historia dock förÀndrats nÀr reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyrÄer och PR-byrÄer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyrÄerna inte lÀngre ta ut de marginaler frÄn underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byrÄerna bra betalt för sina tjÀnster.