Liljedal Communication AB is a marketing company with twelve employees in Örebro. In the marketing business is it extra important to work creatively to reach the target market with a message.Creativity is defined as the creation of new ideas where the idea is adequate, useful and feasible. Organisational creativity is created by individuals in the right environment for using their creativity. In this paper we present theories about creative individuals and the situation that affects their creativity. Furthermore theories are presented about different strategies that aim to increase creativity.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

Stillasittande framstÀlls allt mer som en oberoende riskfaktor och Àr ett vanligt förekommande fenomen pÄ arbetsplatsen. Detta Àr sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka lÄngvarigt stillasittande pÄ arbetsplatsen. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hÀmtades frÄn databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ?sedentary behavior?, ?sedentary behaviour?, ?sitting time? och ?workplace?.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvÀr orsakade av stress och psykiska pÄfrestningar Àr vanligt förekommande. Arbetsplatsen Àr en miljö dÀr mÀnniskor spenderar en stor del av sin dag och Àr dÀrför en betydande arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa. Metod: Metoden som anvÀndes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur platser försöker attrahera studenter med hjÀlp av olika platsmarknadsföringsstrategier. Metod: Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer med representanter för tre stÀder samt delat ut kvantitativa enkÀter till studenter i tre stÀder. Detta har gjorts med vetenskaplig triangulering och fallstudier som bakomliggande tanke Teoretiska perspektiv: Teorier om kreativitet och den kreativa klassen samt olika platsmarknadsföringsstrategier. De delar av platsmarknadsföringen som berörs i uppsatsen Àr varumÀrke, segmentering, positionering och image. Slutsatser: Vi har kommit fram till att samtliga stÀder i undersökningen Àr mÄna om att attrahera studenter.

Bakgrund: VÄr vetenskapsteori utgÄr ifrÄn Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lÀrare i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det fÄr för eleverna. VÄr frÄgestÀllning Àr:AnvÀnder sig lÀrare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet och vad anser de intervjuade lÀrarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lÀrare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lÀrarna anser att eleverna utvecklar Àr fantasi och kreativitet, social kompetens, sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samt lustfylldhet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka relevansen i tre olika teorier som förklarar hur Flow kan upplevas pÄ en arbetsplats. Teorierna Àr skapade efter forskning frÄn Csikzentmihaly, Hofstede samt Maslow. Undersökningen har skett pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom tvÄ olika yrkesgrenar för att finna om eventuella skillnader mellan dessa tvÄ arbetskontext kan pÄverka upplevelsen av Flow. Det ena företaget kategoriseras som en affÀrsmiljö och det andra företaget rubriceras som en kontorsmiljö. Tre hypoteser skapades som var för sig testade de tre teoriernas effekt pÄ Flow.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan anvÀnda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andrasprÄk och vad elever och lÀrare anser om detta. Syftet har Àven varit att undersöka om - och i sÄ fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan frÀmja sprÄkutvecklingen. Undersökningen har baserats pÄ fyra lektioner dÄ eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvÀrdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lÀrare samt elevernas skriftliga utvÀrderingar.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att öka kunskapen om utomhuspedagogik för lÀrare sÄ att metoden ska kunna utveckla barns lÀrande i förskola och skola..

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker Àr viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lÀrande (APL) samt nÄgra handledares syn pÄ sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vÄr undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid stÀller de rÀtta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bÀsta praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet Àr viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna ocksÄ att pedagogiskt kunnande hos handledaren Àr viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslÀrare i stort sett har samma syn pÄ vilken kompetens som Àr viktigast, nÀmligen yrkeskunskapen. NÄgot överraskande tog ingen av handledarna upp kÀnnedom om kursmÄlen som en angelÀgen kompetens.

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid pÄ arbetsplatsen, vilket innebÀr att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nÄ ut med hÀlsofrÀmjande insatser till mÄnga individer. HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen innefattar oftast insatser pÄ individnivÄ som syftar till att förÀndra individers beteenden till det bÀttre, detta benÀmns ofta som friskvÄrdsarbete. Syftet med denna enkÀtstudie var att kartlÀgga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvÄrdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvÄrdsarbete mellan smÄ och medelstora företag i VÀstmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod dÀr telefonenkÀter anvÀnts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in frÄn 30 smÄ och 30 medelstora företag.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag vÀxer. Problemet har uppkommit genom ett krav pÄ tillvÀxt, krav pÄ en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav pÄ ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har ocksÄ funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de smÄ kreativa företag som exemplifieras genom tvÄ framgÄngsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att vÀxa med en bibehÄllen kreativitet har uppsatsen tagit fasta pÄ verktyg ledaren kan anvÀnda för att styra organisationen utan en inskrÀnkning pÄ vad den kreativa processen krÀver.

Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.