Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvÀgledning, frÄn olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vÀgledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vÀgledning som en bakgrundsteckning. DÀrefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det Àr att skapa en förstÄelse för vad som avses. Denna del kan Àven anvÀndas som en idébank för studie- och yrkesvÀgledare. Eftersom kommunikation Àr vad studie- och yrkesvÀgledning i mÄngt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn pÄ kreativitet. En viktig del i vÀgledningssammanhang och dessutom kÀrnan i detta arbete Àr kreativitet, jag har dÀrför Àven tagit med en teoretisk beskrivning av Àmnet.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.

MÀnniskor kommer och gÄr. Stress. Press. GlÀdje. Idéer föds, idéer dör.

I den hÀr kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanstÀlldas syn pÄ gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lÄgstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat Àn sjÀlva arbetet. Det framgÄr Àven att gemenskap Àr en viktig del nÀr det kommer till framgÄng samt att ju lÀngre tid det gÄr desto mer tillit bygger vi upp till varandra pÄ arbetsplatsen. Vi frÄgar oss dÀrför hur bemanningsanstÀllda som inte har nÄgon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom Ätta intervjuer sökt förstÄelse för varje enskild individs syn pÄ vÀrdet av gemenskap pÄ arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vÄrt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjÀlp av fyra utvalda teoretiker. Vi har anvÀnt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att fÄ en bred syn pÄ relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap pÄ arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Humor har visat sig ha mÄnga positiva effekter för individers hÀlsa och kan Àven ge positiv utdelning i arbetet. Den har nÀmligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, dÀrför kan man anta att det frÄn företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet nÀrmare dÄ det kan ge bÀttre utdelning frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig frÀmst till anstÀllda inom olika serviceyrken samt vÄrd- och omsorg. Av den hÀr anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie pÄ en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt anvÀnder sig av humor pÄ arbetet. VÄr förhoppning Àr att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhÄlla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anstÀllda.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Studiens syfte Àr att synliggöra de tankar, som tre musiklÀrare pÄ tre olika skolor i företrÀdesvis Är 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lÀrarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingÄr ocksÄ att lyfta fram hur lÀrarna frÀmjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utstrÀckning de anser det vara möjligt att Ästadkomma med den tid, gruppstorlek och lÀromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har sammanstÀllts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgÄngspunkt ur parallellt tÀnkande. Metoden innebÀr att informanternas Äsikter inte sÀrskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien Àr att spegla nulÀget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pÄgÄr inom omrÄdet kreativitetsutveckling.

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse pÄ förskolan och utemiljöns pÄverkan pÄ deras lÀrande och samspel. Tidigare forskning visar pÄ att utomhusmiljön mÄste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I lÀroplanen (1998 rev 2010, s. 9) stÄr det att barnen ska fÄ möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjÀlp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet Àr att förÀndra utomhusmiljön pÄ en förskolegÄrd. I studien kommer Ätervinningsmaterial att anvÀndas.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjÀnstgrupper, och studiens syfte Àr att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig frÀmst till denkommunsom uppsatsen Àr skriven Ätmen Àven till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. FrÄn enkÀtsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna frÄn medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vÄrdtagaren. Chefens praktiska arbete Àrenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhÄllsatt den goda arbetsplatsen Àr komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svÄrt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en sÄ pass liten studie som denna. DÀremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan pÄverkagoda arbetsplatserinom hemtjÀnsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

PÄ grund av en av oss upplevd marginalisering av bildÀmnet i den moderna skolan har vi undersökt hur Àmnesintegrering med bild kan frÀmja kreativitet och förstÄelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet Àmnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrÄn ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av Àmnesintegrering i allmÀnhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att Àmnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och Àr ett roligt och intressant arbetssÀtt som kan innebÀra ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lÀrarna.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Att kunna motivera sina arbetare för att dem ska kunna prestera bÀttre pÄ arbetsplatsen har varit grogrunden till utvecklandet av belöningssystem. Dessa system Àr ofta prestationsgrundande och ger en extra inkomst till de högpresterande. Denna studie har som syfte att undersöka hur arbetare uppfattar dessa belöningssystem och vad som motiverar dem i deras arbete. Djupintervjuer har gjorts med 9 arbetare och en teamleader pÄ avdelningen Gods Ut pÄ Ellos AB.I studien ligger motivationsteorier och belöningsteorier som grund. UtifrÄn respondenternas svar kan man sedan dela in dessa i olika kategorier som speglar de olika teorierna, behov, motivation samt belöningssystem.