Då samhället har utvecklats från att ha gått från informationssamhälle till ett upplevelsesamhälle ställs det högre krav på att företag och organisationer ska se individen och dess behov av meningsskapande. Upplevelser används inte bara för att sälja produkter och tjänster, utan även i marknadsföringen av dem. Marknadsföringsbranschen är också i ständig utveckling för att hitta nya Kreativa vägar och lösningar att nå ut till sina konsumenter. I dag är människor konstant uppkopplade på nätet via sina smarta mobiler och surfplattor. Ungdomar i denna fallstudie, även kallade generation Y, har visat sig ha en stor påverkan på utvecklingen av internetbaserade tjänster och produkter.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys.Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar kreativitet främst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng på civilingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet utfördes under höstterminen 2012 och är ett samarbete mellan universitetet och gruvbolaget LKAB. Vid kulsinterverk två (KK2) i Kiruna utförs dagligen analyser för att säkerställa kvalitén på pellets före torkning och bränning, så kallade råkulor. Då svarstiden är kritisk utförs dessa analyser i anslutning till produktionsen- heterna. I dagsläget är utrymmet där analyserna sker inte optimalt utformat vilket påverkar både arbetsmiljö och analyssäkerhet.

Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp. Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).   Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys. Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt.

Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:Vilka olika lärstilar har mina elever?Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affärsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrågor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet där syftet fylls. De olika forskningsfrågorna handlar om: makrofaktorer på marknaden, karaktäristiska drag på marknaden, aktörerna på marknaden och företagets prestation på en given marknad. Detta examensarbete har genomförts på Plannja AB med utgångspunkt från företagets verksamhet i Luleå. Plannja AB tillverkar takplåt, väggplåt och andra Kreativa lösningar i tunnplåt.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Denna rapport beskriver produktutvecklingsprocessen för att ta fram en formtill en flaskkork för kolsyrade drycker. Rapporten är ett examensarbete inomindustridesign.Uppdraget från Jonas Strandlund innefattar att se över ergonomin och användarvänlighetenav en flaskkork med en silfunktion. Produkten skall testastillsammans med andra korkmodeller för att se över semiotiska inslag ochergonomisk förtjänst. Därefter ges eventuellt ett förpackningsförslag samt grafiskaillustrationer till den slutgiltiga produkten. Syftet är att på ett bra sätt fåprodukten att kommunicera med konsumenten.

Uppsatsen syfte är att granska ett antal läroböcker i svenska för grundskolans senare år, för att där se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nämner i sitt tillägg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgångspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas närmare i uppsatsen utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.