Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya Årstafältet?.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen.

Den här uppsatsens syfte är att utforska de problematiska aspekterna av begreppet världsmusik och undersöka hur de påverkar det konstnärliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som världsmusik. Den undersöker begreppet utifrån ett musikerperspektiv genom att fokusera på musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet består av fem djupintervjuer med sex musiker som själva är kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av världsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter också fram strategier för att hantera problemen och att göra motstånd mot dem, samt hur världsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hänger ihop med begränsar det konstnärliga uttrymmet men även kan fungerar som en katalysator för Kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för läraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför västerländsk populär- och konstmusik både riskerar att förstärka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begränsa elevers konstnärliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehåll kräver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrågasättande av den västerländska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förändring..

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Initiativet till projektet kommer från Nordic gyms ägare Christer Eriksson. Inför det första mötet mellan Christer och Jimmy Kärkkäinen, December 2010, var det egentligen ett annat projekt som var planerat att utföras. Då Christer med stor inlevelse berättade om deras nya produkt för bålträning och dess potential, kände båda parter att detta är det vi skall arbeta vidare med. En lång och spännande resa tog sin början.Nordic gym är ett helsvenskt företag som huvudsakligen utvecklar styrketräningsmaskiner. Nyligen har Nordic gym tagit fram ett nytt träningsredskap (Nidroc) för bålträning.

Bakgrund: Det ökande antalet anmälningar till patientnämnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utsträckning om patienters upplevelser av brister i möten med vårdpersonal. Inom vårdvetenskapen beskrivs begreppet vårdrelation som en grundläggande förutsättning för vårdandet. När sjuksköterskor misslyckas med att skapa vårdrelationer som är vårdande kan detta leda till ett vårdlidande och patienter fråntas rätten att vara delaktiga i sin hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vårdrelationer vårdande. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt vilken baserades på en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gällande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhällskunskapsläroböcker vilka är riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus på två specifika aspekter gällande framställningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt på vilket sätt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att läroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som återfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna själva använder återfinns i mycket liten utsträckning. I avseende av diskurser kring historien är förhållandena snara motsatta då mycket litet fokus läggs på beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, något som partikritiker ofta lyfter fram som något centralt i förståelsen av partiet.

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förståelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrågorna:1. Hur kan jag som interpret använda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i åk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjälpmedel som man kan använda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det är viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som är bidragande faktorer till lärande och kunskap för lärare såväl som elever och därmed inte vara kritiska mot det.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lärare som är verksamma på tre olika skolor som arbetar i skolår 3-6.Datorer och IT är de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjälpmedel som kan användas som en god inlärning för eleverna.

The purpose of this study has been to investigate how socialworkers describe their attitudes towards reporting childabuse to the police and if they make different decisions when they believe the violence to be honour related and how they handle these questions. The main questions are; How does socialworkers describe their and their colleagues attitudes towards reporting childabuse to the police and when do they believe they should report? Do they describe honourviolence as a specific kind of violence that should be lifted and in what way does it affect their work? The study is written from a legal sociologist perspective with a qualitative approach. Four socialworkers were interviewed and the interviews were analyzed with an anti-racist theory and with the theory about freedom of action.The conclusions is that the socialworkers mostly report childabuse to the police when the violence is physical. This means that children who describes to be subjected to psychological violence, including honourviolence, has poor legal security.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

SammanfattningVår studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lärare igrundskolan yngre åldrar för att fördjupa förståelsen kring vilka förutsättningar som finns förmatematiklärare i undervisningen. Vårt utgångsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begränsas om grundläggande matematiska kunskaper ärlabila.Resultaten från de flesta mätningarna har visat ett försämrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning är för inlärning. En varierandematematikundervisning där det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförståelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den här studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer på fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lärare och av observationer på två mellanstadieskolor,sammanlagd tre lärare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest på böcker är den somär minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lärare är en viktig förutsättningför en lyckad undervisning har vår studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter läromedlen och att det finns ingen gemensam syn på en och samma skola. Delärare som känner sig trygga i sin lärarroll har börjat förändra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfällen i våra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna är mycket merintresserade, Kreativa och lär sig mer när det finns aktiviteter där de kan uttrycka sig..