I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie är den låga följsamhet som återfinns hos diabetespatienter både i Sverige och på andra ställen i världen, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mäter sin blodglukos regelbundet. Flera studier på ännet har kommit fram till att det krävs framförallt bättre anpassning till individuella behov när det gäller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt på metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgång av ämnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat på A IC värden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbättra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhållanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sämre resultat än för platsen ordinarie diabetesvård och de flesta gav ett bättre resultat. Alla rapporter som hittades gällde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ?jazzigt?. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ?språk? ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid..

Detta är ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbättra det kinestetiska lärandet i samband med undervisning av abstrakta ämnen. För detta ändamål behövs en djupare förståelse av det kinestetiska lärandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tänkande. De ledande frågeställningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lärande ha i en undervisningskontext? -På vilka sätt kan kinestetiskt lärande användas i undervisning? I litteraturgenomgången skildras hur det abstrakta tänkandet och kroppen hänger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska föreställningsförmåga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i syfte att kartlägga svenska formgivares och förlagsanställdas strategiska och kreativa arbetsprocess samt olika attityder vid arbetet med praktverk och coffee table-böcker. Dessa böckers termer och definitioner diskuterades även, samt boktypens förut-sättningar och utmaningar på marknaden. I denna rapport presenteras funna teman rörande dessa tankemönster och attity-der, samt en generell beskrivning av arbetsprocessen. Produktionen av coffee table-böcker och praktverk fanns vara komplex på grund av att den involverade många personer, tog lång tid i anspråk, var kost-sam och hade relativt små vinstmarginaler vilket därmed kunde förenas med vissa risker. Respondenterna upplevde generellt arbetet som spännande, roligt och givande.Studien belyser även förekomsten av en viss diskrepans vad gäller associationerna till termerna ?coffee table-bok? och ?praktverk?.

Då samhället har utvecklats från att ha gått från informationssamhälle till ett upplevelsesamhälle ställs det högre krav på att företag och organisationer ska se individen och dess behov av meningsskapande. Upplevelser används inte bara för att sälja produkter och tjänster, utan även i marknadsföringen av dem. Marknadsföringsbranschen är också i ständig utveckling för att hitta nya kreativa vägar och lösningar att nå ut till sina konsumenter. I dag är människor konstant uppkopplade på nätet via sina smarta mobiler och surfplattor. Ungdomar i denna fallstudie, även kallade generation Y, har visat sig ha en stor påverkan på utvecklingen av internetbaserade tjänster och produkter.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys.Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar kreativitet främst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng på civilingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet utfördes under höstterminen 2012 och är ett samarbete mellan universitetet och gruvbolaget LKAB. Vid kulsinterverk två (KK2) i Kiruna utförs dagligen analyser för att säkerställa kvalitén på pellets före torkning och bränning, så kallade råkulor. Då svarstiden är kritisk utförs dessa analyser i anslutning till produktionsen- heterna. I dagsläget är utrymmet där analyserna sker inte optimalt utformat vilket påverkar både arbetsmiljö och analyssäkerhet.