Kreativitet är ett begrepp som har fått stor slagkraft inom restaurangbranschen. Många kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och använder denna egenskap som ett sätt att konkurrera på en hård marknad.Syftet i studien avsåg att undersöka vilka faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete.Metoden som användes var en granskning av fem vetenskapligt godkända artiklar. Materialet analyserades och ställdes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lättare kunna ta del av den väsentliga informationen artiklarna innehöll.Resultatet visade på att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö är viktiga inre och yttre faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet är under ständig utveckling och måste anpassas efter marknadens krav och de gäster som ska tillfredställas.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Kreativa aktiviteter har använts genom arbetsterapins historia och påvisat positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat självförtroende, förbättrad eller utvecklad förmåga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lämpliga sökord.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som arbetsterapeuter och långvarigt sjuka klienter har av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. En deskriptiv kvalitativ metod valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter samt genom en skriftlig frågeställning till klienter. Utifrån en latent innehållsanalys analyserades insamlad data vilket resulterade i ett övergripande tema, ?Kreativa aktiviteter används som ett medel och ett mål inom arbetsterapi? samt tre kategorier, ?Ett medel som är avledande och underlättar samtal med klienten?, ?Ett medel att observera och träna klienters funktionsförmåga?, samt ?Ett medel att hitta strategier som kan överföras till vardagliga aktiviteter?.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

SyfteSyftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.FrågeställningMåste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats.

Efter ett antal uppmärksammade arbetsplatsolyckor inom industrin har industriarbetarens arbetsmiljö hamnat i fokus. Även rätten att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och att slippa känna oro om olyckan är framme.Rapporter har visat att industriarbetarna har några av de mest riskfyllda jobben. Många arbetare på Sveriges industrier arbetar dag som natt, varje dag i veckan. De vistas bland tunga maskiner och i farliga miljöer, ofta långt från närmaste sjukhus.Även om väntetiderna på ambulans vid en arbetsplatsolycka upplevs som lång av några av industrifackens regionala skyddsombud visar undersökningen en annan bild.Undersökningar har visat på skillnader i landet i hur länge man får vänta på en ambulans vid en olycka. Väntetiden på ambulans vid en arbetsplatsolycka på industrier har tidigare dock inte kartlagts.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur väl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid två olika skolor med elever i årskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkäter och intervjuer.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.