Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade beslut.

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat beslut om att HLR inte ska utföras.

Hjärt- och lungräddning (HLR) är en behandling som kan rädda livet på en människa.Ibland kan det finnas skäl för en patient att inte genomgå HLR pga. att läkaren bedömeratt HLR inte är medicinskt motiverat eller att patienten inte önskar behandling medHLR. Läkaren utfärdar då ett beslut om ej HLR. Vid beslut om ej HLR börinformationen ges på ett sådant sätt att hänsyn tas till patientens egen önskan, etiskaaspekter och vad lagen säger. Syftet med denna litteraturgenomgång var att beskrivaläkares, sjuksköterskors och patienters attityder och erfarenheter vid beslut om ej HLR.Metoden var en litteraturstudie omfattande elva artiklar till vilka olika frågeställningarställdes.

Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgränsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och ämnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen använde vi oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkäter och intervjuer. Enkäterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Att företag fattar framgångsrika strategiska beslut är avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stå inför är på vilket sätt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras på information och formella analyser eller på erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlägga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information från formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gällande företagets utveckling.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tänkande och sin förmåga att argumentera för sina åsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever på gymnasiets Samhällsvetenskapliga program årskurs 2. Den mätmetod jag nästan uteslutande använt mig av är elevtextanalys och de bedömningskriterier jag använt mig av är 1) kritiskt tänkande ? att ?granska, pröva, jämföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrågasätta och värdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstå, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmåga ? att ?identifiera tes och argument?. Resultatmässigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tänkande genom att i högre utsträckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram ämnet och öka förståelsen för hur möten kan bidra till att skapa innovation. Uppsatsen ger en insikt i hur man kan bedriva möten i syfte att generera idéer och öka innovationsnivån. Uppsatsen har en abduktiv ansats men tenderar att falla något mer mot en induktiv. Vidare är uppsatsen av kvalitativ art där datainsamlingen sket genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna uppsats beskriver hur organisationer bör gå tillväga för att öka innovationsförmågan genom möten.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Vad är det som påverkar en musikers prestation i inspelningsstudion? Vilka av dessa faktorer kan jag som producent påverka under ett inspelningsprojekt? Syftet med uppsatsen är i första hand att utforma en metod för att ta reda på faktorer som jag kan påverka och på så vis höja prestationen hos musikern. Den praktiska delen består av tre olika inspelningstillfällen i DAVES, Linköpings universitets inspelningsstudio på Campus Norrköping. Resultatet av studien visar att musikerns prestation står i direkt relation till studions kreativa miljö. Det ska dock påpekas att detta resultat endast gäller för intervjupersonen och att studien omfattar en person.Vad som upplevs som kreativ miljö varierar naturligtvis mellan olika människor och kan därför inte generaliseras.